Först Zlatan, sedan Rosenberg
STENUNGSUND. Som en dålig Göteborgsvits.
Så kändes det när Rosenbergs knä gav vika.
Nu är det bara att hoppas ingen bryter foten i sängen i natt eller får tarmvred efter frukostgröten.
Eller får för sig att spela in en reklamfilm...
Vi hade i alla fall tur med vädret. Som man brukar säga i berättelser där det mesta går snett. Solen flödade frikostigt över bohusländska Nösnäsvallen och över de 3000 blågula själar som vallfärdat dit för att se Sveriges träning. Där var JACK 070107 (enligt regskylten på vagnen), där var större ungar med händerna fulla av droppande glassar och hungrande autografblock. Där var inbitna supportrar som noterade minsta passning och där var Ingrid som firade möhippa och erbjöd hemgjord viagra till den lokale polisen. Kort sagt, där var allt det som på smörspråk brukar kallas ”folkfest”.
En fest där ingen viagra behövdes: allt och alla bubblar ju över av livslust och längtan denna tid på året.
”Det sa bara klick”
I går hängde längtan efter EM tung i luften, blandade sig med tonerna till ”Sverige, de bästa på vår jord”, som dunkade ut från en öppen bil.
Så gick då Markus Rosenborg upp på en boll, landade fel och, för att citera vår käre konung, ”det sa bara klick”. Micke Nilsson beskrev efteråt hur han kunde höra hur det ”klickade till” i Rosenbergs knä.
Det såg illa ut, så illa att flera på pressläktaren sa att ”EM är kört”.
Lagerbäck verkade rätt lugn
I skrivande stund verkar det inte vara så. Exakt hur allvarligt det är återstår att se och jag tänker inte lägga spaltutrymme på att spekulera. Jag nöjer mig med att konstatera att jag lider med Rosenberg som haft en mycket stark vår i Bundesliga (och ofta fått oförtjänt lite uppmärksamhet för det).
Jag lider också med Lagerbäck & Co. Först nyheten om bakslaget med Zlatans knä i går. Så Rosenbergs knä i dag. Vår förbundskapten borde knäa under skadebördan. (förlåt, Göteborgshumorn smittar). Ändå verkade Lagerbäck rätt lugn i går, han hoppas och tror förmodligen att tiden är hans vän i kampen om att få alla på fötter och planen mot Grekland.
Han gör rätt i att vara positiv. Om jag vore förbundskapten skulle jag dock inte kunna låta bli att ställa mig den fråga som jag vet att man funderar en del över i Inter nu efter att Zlatan missat finalen i italienska cupen: hur påverkades Zlatans knä av hans äventyr i Malmö i måndags?
Zlatan har inte gjort fel
Det handlar inte om att hitta syndabockar. Framför allt har inte Zlatan gjort något fel. Han får betalt av sina sponsorer och det innebär att han måste fullfölja vissa åtaganden. Däremot skulle jag som förbundskapten fråga mig hur bra det var att Zlatan direkt efter sin comeback och firande på San Siro med Inter till sena timmen, steg upp i ottan och flög till Sverige. Där spelade han sen fotboll för en reklamfilm samt five a side med ungdomar – med det knä som dagen före belastats på allvar för första gången på nära två månader. När man läser och hör Gringos (en mycket ansedd tidning som Zlatan själv valt att prata med) berättelse undrar man verkligen hur bra det var för knät, Inter, Sverige och EM. Gringo skriver att det kanske inte var sådär väldigt ansvarsfullt av de ansvariga. Touché.
Frågan det svenska läkarteamet bör ställa sig är om Zlatans knä svullnade upp på grund av enbart fyrtio minuters spel i söndags? Eller är det påverkat av det som hände i måndags?
Vore jag läkare skulle jag vilja veta, för att kunna göra en korrekt bedömning.
Henkes comeback – värd vågen
Mitt i alla frågor går i alla fall en sak att fastslå: som läget är nu med våra anfallare så ska vi ska sjunga och dansa och göra vågen över Henkes comeback.
Att hans återkomst dessutom gett Elmander en ny beslutsam glimt i ögonen gör inte saken sämre.