Flinck: Vi kan ha ett problem här

Johan Flinck

ESLÖV. Linnea Torstenson sa det alla såg.

Det gjorde inte Thomas Sivertsson.

Vi kan ha ett problem här.

Det är ingen skam att förlora mot Rumänien i ett VM-genrep; ett Rumänien med världens kanske bästa spelare just nu i Cristina Neagu, en oerhört spännande mittnia i 22-åriga Eliza Buceschi och en målvakt som spikade igen i andra halvlek i Ionica Munteanu.

I synnerhet inte när man saknar Linnea Torstenson och Sabina Jacobsen.

Men man kan förlora på olika sätt.

Och man ska kalla en spade för en spade när man för andra gången på de tre sista matcherna inför VM kollapsar fullständigt i inledningen av en halvlek (den första mot Ryssland, den andra mot Rumänien). I Eslöv på onsdagen förlorade Sverige de första tio minuterna i andra halvlek med 11-3.

”Nattsvart”

Linnea Torstenson, som satt på läktaren med sitt krånglande knä, tog, kan man lugnt säga, bladet från munnen i tv-studion direkt efter matchen:

– Nattsvart. Fullständig katastrof. Dålig organisation, dåligt försvarsspel, dåligt tempo, allt var dåligt. Jag tror jag pratar för alla tjejer. Den första och andra halvleken såg ungefär likadan ut

Hon fortsatte i samma stil när jag pratade med henne strax efter men var också noga med att påpeka att hon inte hade gjort någon skillnad.

– Jag hade säkert sett precis likadan ut som alla andra i dag.

Samtidigt som Torstenson sågade lagets insats i tv stod hennes förbundskapten Thomas Sivertsson fem meter därifrån och sa till den skrivande pressen:

– Bra, stabil första halvlek. Sedan glömmer vi det mesta av andra.

Han gled undan alla frågor av typen om inte rasen skapar oro och om det är så enkelt att bara glömma den här matchen.

När jag frågade Sivertsson om inte Ida Odén, som lade av i våras och blir mamma i dagarna, saknas när ”Majsan” Johansson kör fast som i andra halvlek blir han först tyst i flera sekunder.

– Eh, nja...(ny, lång tystnad).

Gör allt för att skydda sina spelare

Du kan ju svara ja på den frågan utan att för den skull såga de som spelade där i dag, Odén var trots allt en av EM:s bästa högernior?

– (Tystnad)...det är inte så att jag tänker på det eller oroar mig över det. Hon är ju inte med.

Jag vet att Sivertsson gör allt för att skydda sina spelare och jag hyser den största respekt för hans kunskaper, handbollshjärna och människokännedom.

Men man måste som sagt kunna kalla en spade för en spade. De här spelarna är fullblodsproffs (okej, några pluggar och Johansson jobbar 80 procent på Skatteverket, men ni fattar) och kan ta hård, kollektiv kritik också när den kommer från tränaren via media. Många är vana vid ett betydligt tuffare ledarskap och de behöver inte skyddas som lag. Det visade om inte annat Torstenson den här kvällen.

Det kan bli ett problem om man som förbundskapten inte kan säga det alla sett. Även om mediehantering inte står högst upp på i kravprofilen på en förbundskapten så är det en inte oviktig del av jobbet. Vi såg till exempel Sivertssons företrädare Torbjörn Klingvall gå vilse där. Erik Hamrén är ett annat exempel.

Sörjer att Thomsen slutade

Det blir inte ett mindre problem när en av lagets största ledargestalter samtidigt står i tv och sätter ord på just det, på det alla sett.

Jag vet inte vad Sivertsson säger inne i omklädningsrummet eller mellan skål och vägg på hotellet.

Men jag vet att flera av spelarna verkligen sörjer att Helle Thomsen sa upp sig i somras. Det finns en oro vem som nu ska ge dem en uppsträckning, för att inte säga avhyvling, när det behövs. Och då pratar vi inte genom media utan i till exempel timeouter.

Sivertsson jobbar med den biten (till exempel timeouterna) men samtidigt kan, eller ska, han inte göra våld på sin ledarstil.

Men nog kan han svara vad han egentligen tycker när de raka frågorna ställs. Det är en början.