Smarta terrorister segrade enkelt över primitiva hjärnor
SKELLEFTEÅ. Efter förra matchen i Jönköping var jag inne på att hockey är en terrorbalans för primitiva hjärnor, stundtals hållen på en sandlådenivå.
I går vann de smartaste terroristerna medan de primitiva hjärnorna förlorade med 1–7.
Missförstå mig rätt, det är klart att man kan konstatera att det var Andreas Hadelöv som sänkte sitt Skellefteå i går.
Men det är den primitiva analysen.
Hadelövs missar var stora men de var i gott sällskap.
Den första skedde på Johan ”Liket” Lindströms skott från ett halvläge. Hadelöv släppte in den mellan benen, men det stora problemet var att Lindström fick åka slalom från eget mål mellan motståndare som bara tittade på honom. Klart att Hadelöv blev förvånad.
Liket lever
Kul för Lindström som först fick sparken från Linköping, sen fick lämna Moras fjärdeline för att spela i HV:s fjärdeline. En vandring mot en SM-final måste vara roligare än en vandring mot avgrunden i kvalserien. Liket lever.
Hadelövs stora tavla kom i andra perioden när Per Gustafsson sköt ett skott från mittlinjen – med en nästan pastoral styrfart. Hadelöv, som var ovanligt bredbent den här kvällen, det måste medges, släppte in den – mellan benen.
Visst kan man påstå att den studsade precis framför målet men sånt ska inte besvära målvakter i hockey. Det är sånt som är fotbollsmålvakters problem. Håll i hop benen bara, som Bert Karlsson brukar säga.
Hadelöv gav upp efter det.
Det var nog bra. Efter det kom raset – det kunde man förutse –?och Andreas Hadelöv behöver vara tillbaka i morgon till matchen i Jönköping utan negativa tankar från ett ras också. Det räcker nog med att grubbla över de egna misstagen.
Men det var verkligen inte ett målvaktsproblem som avgjorde den här matchen.
Det var snarare ett attitydproblem.
Skellefteås hårda pojkar agerade primitivare än HV:s.
Medan Ledin,Thörnberg och Jämtin plockade en massa poäng och höll sig på banan mesta tiden hann de också med att lura pojkar som Thomas Larsson och de andra hårdingarna till efterslängar, fulheter och rena sandlådedumheter –? upp till en bra bit över en timmas utvisningsminuter.
Sånt vinner man inte hockeymatcher på, som Roland Stoltz brukade säga.
HV satte Mikko Louma på Larsson. Redan efter 55 sekunder hade han fått Larsson att förstå att han dels är en hård spelare vid behov, dels att han är dubbelt så stor.
Ett annat viktigt moment i den balanshockey som råder är att om det överhuvudtaget ska bli mål så måste anfallande lag ha stora spelare inne framför mål som stör målvakten och skymmer hans synfält.
Han är ingen Wernblom
Skellefteå har varit dåliga på det hela matchserien. Stundtals har Mikael Renberg varit den enda som stått där och han är säkert bra på det, men det är knappast hans uppgift, han är ju ingen Magnus Wernblom eller Tomas Holmström direkt.
HV är briljanta på det spelet.
Martin Thörnberg, Per Ledin och Andreas Jämtin bodde stundtals i målvakternas knä.
HV har kopplat greppet
Det viktiga 2–1-målet var ett klassexempel på det. Mikko Louma slängde in en Mikko Louma-puck mot mål och Ledin och Jämtin utförde en alldeles förtjusande koreografi framför mål där de bytte platser och Ledin slutade precis framför Hadelöv medan Jämtin var någon meter till framför honom och skymde resten av synfältet.
Såna mål har HV gjort massor i år.
Såna kommer de att fortsätta göra massor av om de får fortsätta hållas och om domarna ser upp med alla crosscheckingar och andra ruskigheter framför mål.
HV har kopplat greppet nu.
Trots att skyttekungen Jukka Voutilainen inte kan skjuta längre.
HV har fler bra spelare att gå runt på. Skellefteå var inte så underlägsna som siffrorna antyder, men de måste spela mycket smartare om de ska han en chans i morgon.
Annars är det här över på tisdag...