Störste förloraren gjorde störst intryck
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-05
Dorando Pietri blev känd för sin missade ålgång
Det är inte alltid vinnaren som drar till sig den största uppmärksamheten i idrottssammanhang.
Det fick italienaren Dorando Pietri erfara när han gjorde OS-debut i London 1908, ett lopp där även svensken John Svanberg deltog.
Dorando Pietri hade en brant utvecklingskurva.
Han började löpa 1904, som 19-åring. Två år senare kvalade han in till OS i Aten, en extrainsatt olympiad för att fira tioårsjubileet av de moderna spelens födelse.
Kurvan fortsatte spikrakt uppåt och ytterligare två år senare, efter hårda träningspass, tog han sikte på att åka till London-OS och göra ett intryck på världen.
Han skulle lyckas.
Erfaren svensk
John Svanberg var Pietris motsvarighet i Sverige. Fyra år äldre än sin italienska konkurrent, och därmed också mer erfaren.
Den äldre Svanberg hade precis som Pietri varit med i Atenolympiaden två år tidigare. Resultatet då blev ett silver på distansen fem engelska mil och ett silver i maraton.
Maratonsilvret skulle egentligen ha varit ett brons, men ledaren av loppet, som ledde med hela fem minuter, drog sig ur på grund av sjukdom.
Och ledaren var ingen mindre än italienaren Pietri.
En liknande situation skulle uppstå två år senare.
Svanberg och Pietri vaknade upp till en varm och solig julidag i London. Med brittiska mått mätt en nästan för varm dag då kvicksilvret letade sig ända upp mot 26 grader.
Starten för den 42 195 långa maran gick vid Windsor Castle, i Londons västra utkanter. Därifrån skulle löparna springa, den för tiden nya, maratondistansen nästan rakt österut. Förbi samhället där flygplatsen Heathrow numera ligger och ända in till Shepherds Bush. Där väntade målgången alldeles vid drottningens loge på den fullsatta White City Stadium.
Högre växel
Klockan halv tre på eftermiddagen gick starten. Ganska snart visade det sig att Svanberg inte skulle ha något med den absoluta tätstriden att göra i det 56-man starka startfältet.
Pietri däremot slog följe bakom ledaren Charles Hefferon, Sydafrika.
När bara tre kilometer återstod av loppet drog Pietri i en högre växel i värmen. Hefferon kunde inte svara. Amerikanen Johnny Hayes kunde inte svara. Svensken Svanberg som låg 15 minuter längre ner i fältet kunde definitivt inte svara.
Men dramat var långt ifrån över.
När Pietri kom in på den fullsatta stadion blev förvirringen stor. Framförallt för Pietri som började med att springa åt fel håll. Funktionärerna visade honom den rätta vägen men då bar inte benen honom längre. Efter att flera gånger ha fallit till marken kunde han tillslut, med hjälp av funktionärerna, ta sig över mål som förste man.
Först i mål – men inte som vinnare
Tvåan Hayes, som trots alla händelser inne på stadion, tog sig i mål som tvåa, dryga halvminuten senare, lämnade in en protest.
Pietri tog sig inte i mål för egen maskin och borde därmed diskvalificeras.
Protesten godkändes, Hayes vann guld och Pietri blev helt utan medalj eller placering.
Svanberg, som tog sig i mål som åttonde man, flyttades upp en placering till sjunde.
Men det var obestridligen Pietri som gjorde störst intryck på publiken.