Glöm festen - det är kramkalas som gäller
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2005-08-08
"En speciell seger"
HELSINGFORS
Carolina Klüft vandrade hem i natten med ett nytt VM-guld.
Men fest?
Glöm det.
Det blev ett stilla kramkalas med familjen och kompisgänget från Växjö utanför ett öde Olympiastadion.
- Nu är jag ganska trött, faktiskt, säger Carro.
Den här sjukampen blev inte alls som hon tänkt sig från början.
Hon kom till Helsingfors i toppform och siktade på att göra över 7 000 poäng.
Men natten innan tävlingen startade i lördags, visste hon inte ens om hon skulle kunna ställa upp.
Foten låg stenhårt inslagen i ett tryckförband och gjorde så ont att hon inte kunde somna.
Nära att inte starta
Nu efteråt avslöjas detaljerna om hur nära det var att hon inte ens kunde ha startat.
- Självklart kände jag mig orolig. På fredagskvällen hade foten svullnat upp och det gjorde ont bara jag gick på den. Då kom ju tankarna på att jag skulle springa häck och hoppa höjd om bara tolv timmar. Det fick mig själv att tveka, men det medicinska teamet runt mig sa hela tiden att det skulle ordna sig. Jag hade aldrig klarat mig utan det enorma stöd jag fick från alla, säger Carro.
- Men visst tvivlade jag många gånger, både på min fot och mig själv. Speciellt efter höjdhoppet, då jag kände att det inte fanns någon respons alls i foten.
- Ingenting gick som jag ville och det var så mycket som gick emot. Men jag lärde mig massor på den här sjukampen. Jag fick massor av erfarenhet som jag kan ta med mig i framtiden.
Som vad?
- Som att plocka fram den där kämpaglöden. Att gå vidare till nästa gren och glömma den gamla. Därför känns kanske kulstötningen som den mest avgörande grenen så här i efterhand. Jag hade misslyckats i höjdhoppet och så fick jag på en jätteträff direkt i första stöten.
- Det är det som är så underbart i sjukamp. Du kan gå vidare till nästa gren och vända på allting.
Men det var längdtävlingen som verkligen vände tävlingen och för första gången gav Carro ledningen.
Hennes första hopp på 6,87 fick hela Olympiastadion att lyfta.
Alla utom Barber som tyckte det var övertramp.
När fransyskan sedan inte lyckades kasta längre än 48,84 i spjut, var den här sjukampen avgjord.
"Bra kontroll"
Carro förlorar inte ett 800-meterslopp mot Barber.
- Nej, jag hade ganska bra kontroll hela vägen tycker. Jag var aldrig orolig, säger Carro.
Så när hon passerade Barber på upploppet var hon redan historisk. Som förste svensk försvarade hon ett VM-guld i friidrott.
Efter överlägsna segrar vid EM-guldet 2002, VM-guldet 2003 och OS-guldet 2005, fick hon slita för VM-guldet 2005.
Är det här din största seger, Carro?
- Med tanke på omständigheterna känns den speciell. Jag har aldrig haft så svåra förutsättningar. Men jag har lärt mig att kämpa ända till slutet.
Och slutet gott - allting gott.
Mats Wennerholm