Stefan Holm bäst i familjen – besegrade sonen

Pelle Strandman

KIL. Melwin Lycke-Holm gjorde sin bästa tävling utomhus.

Men det räckte inte – pappa Stefan Holm är fortsatt familjens vassaste höjdhoppare.

OS-mästaren hoppade två meter hemma på Sannerudsvallen i Kil – fem centimeter högre än sin son.

– Jag hade gärna bytt plats med honom, säger Stefan.

2004 var ett helt okej år för Stefan Holm.

Inte nog med att han vann OS-guld i Atén och samtliga 22 tävlingar han ställde upp i under säsongen.

Han tilldelades dessutom bragdguldet, vann Jerringpriset på Idrottsgalan och utsågs till Årets idrottsman.

Men framför allt.

I oktober samma år kom sonen Melwin till världen.

Nu har knappt 14 år passerat sedan Stefan Holm var höjdhoppsvärldens odiskutable herre på täppan.

Men han kan åtminstone fortfarande hävda att han är bäst i familjen.

På lördagen gjorde den 42-årige förre världshopparen comeback i veteranklassen på Stefan Holm-spelen i Kil.

Den här gången hette motståndarna inte Jaroslav Rybakov, Jacques Freitag eller Javier Sotomayor. I stället var det familjehedern som stod på spel när han för första gången i tävlingssammanhang ställdes öga mot öga mot sin 13-årige Melwin Lycke-Holm som deltog i 14-årsklassen.

Gjorde sin bästa utomhustävling

Supertalangen har sedan tidigare redan erövrat ett inofficiellt världsrekord för tolvåringar och i vintras slog han till med nytt personligt rekord på 1,98 vid en inomhustävling i Göteborg.

På ett sommarhett Sannerudsvallen var siktet nu inställt på två meter och att peta ner farsan från tronen som familjens bäste höjdhoppare – men Melwin får vänta på sin tur.

Han klarade 1,95 – sex centimeter (!) högre än vad han någonsin tidigare hoppat utomhus – och var mycket nära att fixa 2,00. Men efter tre tajta rivningar fick han stryk av sin far.

– Det är en bra tävling av honom, inget snack om det. Han var väldigt nära på alla tre försök, säger Stefan Holm.

”Får ge honom lite kärlek”

Besvikelsen var påtaglig när Melwin irriterad slängde sin tröja i marken efter att ha rivit ut sig, och särskilt sugen på att prata med pressen var han inte.

– Jag får krama om honom och ge honom lite kärlek nu. Han är 13 år gammal och då är allting väldigt “här och nu”. Och det får man förstå, han mår säkert bättre i morgon, säger Stefan.

Som å sin sida visade att gammal är äldst. Och att psyket fortfarande är starkt när han i sitt tredje och sista försök seglade över ribban på två meter.

– Det är dubbla känslor. Jag är glad att jag tog två meter men jag hade gärna sett att Melwin gjorde det. Jag hade gärna bytt plats med honom.

– Klart att det var kul att prova på det. Sen får man inte ta det så gravallvarligt, kanske, men det var en rolig grej.

Mycket prestige i det här mötet?

– Det beror på vem du frågar just nu, säger Stefan och blickar bort mot en bänk där Melwin sitter försjunken med händerna mot pannan.

– För mig var det inte det även om det är lätt för mig att säga nu när jag vann.

Kan få chans till revansch

Kommer du ge Melwin en chans till revansch framöver eller var det här sista möjligheten att slå farsan?

– Vill han ha en så kan han gärna få en. Vi kan köra igen om två, tre år – då kommer han garanterat att slå mig.

Vad ska man dra för växlar av Melwins exceptionella resultat om man blickar fram på lång sikt?

– Det viktigaste är var han står om tio år egentligen. Det som är roligt nu är att han tycker det är kul med höjdhopp och att han verkligen vill vara med och träna.

– Jag har varit med i friidrottsbranschen i 30 år och sett så många talanger komma och gå. Man vet aldrig. Jag brukar alltid jämföra med Staffan Strand som tog 1,88 när han var 17 och 2,22 när han var 19. Så det händer saker och människor utvecklas olika.

2,04 blev för svårt för Stefan Holm den här gången – men han kan, åtminstone en stund till, titulera sig som bäst i familjen.