Misstagen fick bågen att brista med dunder och brak
MILANO. Adriano Galliani som lämnade San Siro i raseri i halvtid.
En bild som speglar hela Milan–Juventus.
En match med bitvis stor fotboll men framför allt mycket stora känslor.
Ilska och triumf.
Rödglödande, ursinnig ilska.
Vansinnig, vildögd triumf.
Milan och Juventus lämnade San Siro med en poäng vardera men vitt skilda känslor.
Kanske är det sant att en bild säger mer än tusen ord.
Bilden av Antonio Conte som intog planen efter slutsignalen, med den där blicken som bara han har, på gränsen till galenskap just i de där ögonblicken av triumf, den sade inte bara mycket, den sade allt:
”Vi är Juventus, vi vägrar att förlora, vi är ännu obesegrade, ni kan inte slå oss”.
På samma sätt som de sammanbitna Milan-ansiktena i intervjuzonen i natt, alla med inåtvända blickar, som om de för sitt inre gång på gång körde reprisbilden på målet, det där målet man aldrig fick, och blickarna sade:
”Den var inne bollen, den var inne, vi skulle haft 2–0 och det skulle ha ändrat allt”.
Viskades i spelartunneln
Ibland kan också frånvaron av någon säga allra mest, vara den starkaste och mest talande bilden.
Ganska snart under andra halvlek började ryktet sprida sig bland journalisterna på plats om att Adriano Galliani lämnat San Siro redan i halvtid.
Det viskades och mumlades om storbråket i spelartunneln mellan Galliani och Antonio Conte.
Allt sett och hört av tv-journalisterna från Mediaset, på plats precis intill.
Galliani var fullständigt vansinnig över domare Tagliaventos och hans assisterande domares misstag.
Sant är att Juventus senare fick ett mål bortdömt felaktigt. Men alla i Milan menade i natt att med 2–0 skulle det blivit en annan match och det går inte att ge dem helt orätt.
Alla, från Abbiati till Milans team manager Mentana sade samma sak: ”Domaren tog segern ifrån oss”.
Jag pratade med en sammanbiten och besviken men samlad Nocerino som frågade sig resignerat hur linjedomaren burit sig åt för att inte se att det var mål.
Strax efteråt kom Gianluigi Buffon och sade att han inte märkt om bollen var inne eller ej men tillade också, ärligt nog, att han ändå aldrig skulle sagt till domaren om han vetat att den var det.
Inget märkligt med det, så fungerar spelet.
Att Galliani så fullständigt tappade fattningen och att så många i Milan i natt var så upprörda ska förstås sättas in i sitt sammanhang.
Diskussionen går vidare
På ett större plan, där och då: den historiska rivaliteten mellan de två mäktiga klubbarna och dess ägarfamiljer. Lägg därtill Juves nesa och fall efter calciopoli, Milans triumf förra säsongen och nu hotet från ett Juventus som återuppstått, ståtar med ny arena och nytt träningscenter och som vägrar att förlora.
På ett mindre plan, här och nu: den extremt spända stämningen inför matchen med Zlatans avstängning, bråket i semifinalen i den italienska cupen, den märkliga bilincidenten utanför Milanello och all allmän dyngkastning klubbarna emellan inför mötet.
Bågen var spänd intill bristningsgränsen och Tagliavento & Co:s misstag fick den att brista med dunder och brak, allt rasade för Galliani.
Den större diskussionen, om behovet av tv-granskning under match, om hur mycket domarnas misstag ska få förstöra, kommer att fortsätta i dag och hela veckan, förhoppningsvis på ett mer sakligt plan.
I natt var allt bara känslor, svallande starka känslor, när San Siro till sist släcktes ner efter megamötet.