Semifinaldrömmen dog med straffmissen

Johan Flinck

Svensk förlust mot Danmark – efter enorm dramatik

NANTES. Flippen blev en flopp.

Och med den dog semifinaldrömmen.

Bittert – för det här var värt mer.

Nej, jag ska inte på något sätt hänga Nathalie Hagman för straffmissen.

För vi ska inte hänga upp oss på den där straffen med ett försök till flipp.

Hagman hade redan tystat oss tvivlare och varit hundraprocentig från både strafflinjen, niometer och kanten innan dess. Hon gjorde det val hon trodde var bäst efter att tvingats gå och vänta i ett par minuter på grund av videogranskningen.

Tankarna de där minuterna gick ju ofrånkomligen till Niclas Ekberg och OS-kvalmatchen mot Spanien i Malmö Arena våren 2016.

Men då låg det desto mer i potten: en OS-plats.

Den här gången var det ”bara” hoppet om en VM-semifinal.

Jo, jag tror faktiskt att semifinaldrömmen dog med den missade straffen, eller rättare sagt den uteblivna poängen som förstås kunde hämtats in vid flera andra tillfällen under matchen om man vill räkna så.

Värda minst en poäng

Men Sverige förlorade ju premiären i både senaste dam-VM och herr-EM och då slutade det minst semifinal båda gångerna, invänder säkert vän av ordning.

Men VM kan man inte jämföra med. Där finns det alltid räddningsplankor i ett gruppspelet med sex lag där fyra går vidare.

I herr-EM förlorade Sverige öppningsmatchen mot Island men det var gruppens svagaste lag som sedan inte tog sig vidare.

Sverige förlorade med ett mål denna kväll mot det jag tror är gruppens starkaste lag och allt, precis allt, tyder på att Danmark är ett av lagen som går vidare från den här gruppen. Därmed kan inte Sverige gå vidare med maximala fyra poäng till mellanrundan där alltså Frankrike, Ryssland och Montenegro av allt att döma väntar. Hur man ska ta sig vidare därifrån med bara två poäng i bagaget (och dessutom bakom Danmark i inbördes möten räknat) övergår mitt förstånd.

Men där är vi nu och det är synd.

För Sverige var värt minst en poäng sett till hela matchen (ser vi bara till slutskedet hade det känts som en bonus då Danmark satt i förarsätet och kontrollerade tillställningen).

Två bra anfallslag

Ni som läser den här spalten vet att jag varit pessimistisk inför EM.

Därför tycker jag att Sverige gjorde en överraskande bra match trots att man mötte ett lag som man slog ut i VM-kvartsfinalen så sent som för ett år sedan.

Danmark är ett bra lag. Klart mycket bättre än i VM.

Får man till målvaktsspelet, där Toft och Reinhardt som par betraktat rankas bland världens tre bästa, kan man nog skaka de flesta lag.

Nu fick inte Sverige heller till målvaktsspelet, tyvärr: två räddningar sista 28 minuterna, båda på straff av Idéhn, och det ur det perspektivet nästan otroligt att man ändå fick chansen att kvittera i slutsekunden.

Men anfallsspelet såg överraskande bra ut.

Det var helt enkelt en match med bra anfallsspel från båda lagen (om än med några dippar i perioder).

Mässing en joker

Isabelle Gulldén är som väntat inte i gammalt gott slag men sett till var hon stod för en vecka sedan så lämnade spelmotorn ett positivt besked och visade i andra halvlek vad hon betyder. Foten ska inte ha gjort ont och hon kommer bara att bli bättre och bättre under turneringen.

Jamina Roberts var bästa svenska på plan före paus men neutraliserades en hel del i andra.

Mikaela Mässing klev in som den joker hon är här för att vara och kunde ha varit en av de stora hjältarna om det hade blivit en poäng.

Nathalie Hagman var tillbaka som målmaskin och kan nog trivas i den här rollen där hon slipper pressen att leverera som förstaval på högernio.

Anna Lagerquist bör förstås få fler inspel, det verkar fortfarande bara vara Gulldén som har den blicken bland Sveriges niometersspelare, men hon satte de lägena hon fick och fixade ett par straffar och utvisningar ovanpå det.

Hanna Blomstrand är ju älskvärd med sin spelstil och var viktig i första halvlek men körde fast i andra.

Det svenska försvaret inledde formidabelt med Anna Lagerquist och Sabina Jacobsen i spetsen, eller snarare i mitten.

Det är möjligt att mittblocket, som Henrik Signell var inne på efter matchen, hade svårt att stoppa upp, och trasa sönder, det danska anfallsspelet i andra halvlek, men det var ju inte i mitten som danskorna kom igenom utan mer med sina ytternior och på kanterna.

Nej, det var bittert att inte kunna ta en poäng mot Danmark för fortsättningen av EM.

Men efter dagens två matcher i grupp A har jag svårt att se Sverige slutar sist i gruppen, vilket jag fruktade inför premiären. För Polen ska man ta i sista matchen.

Men först måste Sverige vinna mot ett Serbien, som faktiskt kan han något rätt stort på gång, för att över huvud taget ha något att spela för i mellanrundan.

Se fler höjdpunkter på viafree.se och matcherna live eller 48 timmar i efterhand på viaplay.se