AVSLÖJAR: Björn Erikssons plan för svensk idrott
Publicerad 2020-05-11
Diskussioner pågår hur idrotten ska kunna starta upp.
Huvudspåret?
När det är möjligt flytta beslutsmakten från Folkhälsomyndigheten, FHM, till Riksidrottsförbundet, RF.
– En rimlig utgång, säger RF-ordföranden Björn Eriksson.
Innan Björn Eriksson vill gå djupare in på de planer som finns för en återstart av idrotten tycker han det är viktigt att betona dimensionen av den pandemi Sverige befinner sig i.
– Vi är i ett läge där det finns en diskussion om att idrotten totalt har spårat ur. Det är den värsta kris vi har haft i mannaminne och vi talar om att kicka boll. Med 3200 människor döda i coronaepidemin är det inte så konstigt att det dras i olika bromsar. Vi som är idrottsmänniskor måste ha respekt för att samhället i övrigt ställer sig frågor, säger Björn Eriksson.
Samtidigt pågår konkreta samtal mellan RF, Svenska Fotbollförbundet och FHM hur idrotten ska kunna återstarta i det här läget eller åtminstone i en nära framtid. Ett möte hölls i förra veckan, nästa är planerat till slutat av denna veckan.
– Det gäller att hitta en lösning för alla idrotter inklusive fotbollen som fungerar. Det är det vi jobbar på, säger Björn Eriksson.
Perspektivet att fotbollen har större resurser än många andra idrotter, både medicinskt och ekonomiskt, och har tagit fram ett medicinskt protokoll. Vad är argumentet mot att att ni inte kan skicka ut fotbollen som en testballong och låta den starta tidigare exempelvis?
– Vi får väl se vad de kommer fram till. Men argumentet hittills har varit att det är enklare att ta en racketsport mellan två människor som överhuvudtaget inte träffas utan står på varsin sida av ett nät och inte umgås. Det är ganska många individuella idrotter där förutsättningarna borde vara ganska goda, säger Björn Eriksson.
”Minskad smittspridning kommer i första hand”
Björn Eriksson är tydlig med att han sluter upp bakom Folkhälsomyndighetens linje att hålla nere smittspridningen måste komma i första hand, och att det handlar om att hitta en gemensam linje för hela idrotten. Men han ser en ny gemensam linje framför sig.
– Vi är tvungna att försöka övertyga Folkhälsomyndigheten om att vi har bra lösningar. Jag tror och hoppas att vi kan hamna i en situation där man ser över helheten. Man skulle kunna tänka sig att portalparagrafen ändras, men FHM måste få chansen att bedöma det först, säger Björn Eriksson.
En ny, generell riktlinje för idrotten skulle kunna handla om att förbudet mot seniortävlingar hävs, men att alla idrotter som vill igång måste ha medicinska protokoll liknande det fotbollen nu har tagit fram och som för tillfället granskas av FHM. Sedan får RF ge respektive idrott tumme upp eller tumme ner.
– Det kan mycket väl vara så. När jag tittar på individuella idrotter, till exempel löpidrotten med alla stora löptävlingar som omsätter miljontals kronor, så pratar man på ett sätt som inte är olikt fotbollen, säger Björn Eriksson.
– Förr eller senare kommer ju det här att lättas upp och då måste alla ha en handlingsplan. Och vill du ha min gissning skulle jag tippa att FHM kommer säga att de generellt och i princip för idrotten kan luckra upp det här, men sedan får RF eller någon annan hålla ett öga på hur det fungerar. Det kan vara en rimlig utgång, säger Björn Eriksson.
”Inte ifrågasätta FHM”
Om detta kan ske redan till 14-15 juni, då exempelvis fotbollsallsvenskan för herrar utan publik är planerad att starta, vågar Björn Eriksson inte ta gift på.
– Man måste ha en optimistisk läggning för att tro det. Men jag hoppas att vi hittar en lösning, och jag tror inte att lösningen är att vi ska ifrågasätta Folkhälsomyndighetens professionella kapacitet att bedöma smittspridning. Det är deras tävlingsgren, säger Björn Eriksson och fortsätter:
– Jag tror inte att vi kan få FHM att sitta och döma vilka av 71 olika idrottsgrenar som får börja och vilka som inte får det. De anser inte att det är deras arbetsuppgift utan de slår fast riktlinjer och sedan får vi hitta sätt att förhålla oss. Där måste det finnas en likhet mellan idrotterna, anser Björn Eriksson.
Utifrån scenariot att smittspridningen inte skulle gå ner i den takt som FHM önskar för att dra tillbaka restriktionerna blir de ekonomiska aspekterna allt akutare för landets idrottsföreningar och klubbar. Björn Eriksson kommer i så fall att begära mer ekonomiskt stöd av regeringen.
De första 500 miljonerna fördelas just nu, men där är en av principerna att förlorade media- sponsor-, och publikintäkter för de stora klubbarna i lagidrotter inte går att söka stöd för. Men detta kan komma att ändras till andra halvåret, enligt Björn Eriksson:
– Den 11 juni kommer vår styrelse ta ställning till huruvida vi ska begära motsvarande stöd för andra halvåret 2020. För närvarande är medieavtal och sponsorpengar och sådant ett villkor vi inte godtar. Men från och med i morgon kommer vi börja mäta hur stora de egentliga kostnaderna är. Hur såg det ut i maj, hur ser det ut inför andra halvåret 2020 och vad gör RF för den samlade idrottsrörelsen inklusive fotbollen, säger Björn Eriksson.
För att konkretisera: om exempelvis fotbollsallsvenskan inte skulle kunna starta 14–15 juni som de önskar, då skulle det kunna bli så att andra halvåret 2020 begär du pengar av regeringen så att de professionella fotbollsklubbarna kompenseras utifrån förlorade medie-, sponsor- och publikintäkter? Är det korrekt uppfattat?
– Det är korrekt uppfattat att vi kommer titta på det, men det är inte korrekt när du säger ”kompensera” för jag tror inte att det finns en budget i världen som kommer kunna kompensera för det här. Det handlar om bidrag för att i någon mån kompensera kostnaderna, säger Björn Eriksson och påminner om att de största kommersiella idrottsklubbarna samtidigt har rätt till regeringens övriga stödåtgärder såsom kortidspermitteringar, pausade skatteinbetalningar och kompensation för omsättningsminskning över en viss summa.
– Det nämns väldigt sällan att professionell idrott omfattas av det likaväl som den som tillverkar nubb och spikar, säger Björn Eriksson.