Jag är rädd för att det största bekymret är – Eloranta
Det såg ut som om Mora och Luleå slogs för sina liv i går.
Ändå gällde den bara det nätta lilla nöjet att möta Leksand …
Mora gick till Andra chansen.
De verkade livrädda för Leksand.
Det är ju faktiskt inte så att hela Mora vaknade upp i en nedbränd stad i dag.
Det bara känns så...
Klockstapeln står faktiskt kvar.
Det var så dramatiskt både i Luleå och Linköping i går eftermiddag att jag knappt har varit med om något liknande rent fysiskt och psykiskt som journalist sen Vitryssland i Salt Lake City. Jag hoppas ni kunde följa matcherna i går, för så här briljant, brutal och brinnande är nästan aldrig idrotten. Och självklart kvitterade Mora på vad som var hänförande likt en äkta Salo …
–Det känns i kroppen som ett SM-guld, sa Anders Burström som vet hur båda känns.
Jag förstår honom. Så stort kändes det när man såg publiken i Luleå vänta på slutet i Linköping.
Sa en en hel del märkliga saker
Så stort kändes det när man såg Roger Rönnberg vråla ut sin lycka och tomhet.
Så stort kändes det när man efter matchen lyssnade på Kari Eloranta som sa en hel del märkliga saker:
– Jävla socialhockey i Sverige.
Han sa faktiskt så.
– Man kan inte ta ut målvakten i sudden. Jävla socialhockey.
Sen sa han att Lärking var dålig men jag vet inte vad han hade att gnälla på. Mora fick chansen att avgöra i slutminuterna genom en hyfsat billig utvisnng. Det gjorde de inte.
Slutet var osannolikt:
Skott i stolpen, massor av öppna målchanser, kaos framför mål.
Folk i Luleå stod kvar på läktarna och inväntade slutet. Ångesten lyste i deras ögon.
Men Mora gjorde inget mål och Luleå lever vidare ett år till på den här nivån. Jag kan inte tycka annat än att de är värda det. De har rett ut en säsong med målvaktsstrul, ledningsstrul och en publik som försökte kväva dem istället för att stötta.
Jag tror säsongen har varit en nyttig lärdom för hela Luleå. Jag hoppas att Rönnberg och Kyrö får fortsätta. De har växt av den här krisen. På samma sätt som jag tror publiken gjort det.
Mora har en kvalserie har se fram mot.
Leksand och Brynäs – och Mora. Det kan knappast bli bättre.
Eller värre om man ser det så.
Jag är rädd att största bekymret för Mora är –Kari Eloranta.
Den uppvisning han bjöd på efter matchen borde oroa hela norra Dalarna.
Han har visserligen en ytterst välansad mustasch, kanske lite för välansad, för när väl fasaden föll visade elitseriens bästa back genom tiderna att han inte fungerade så där jättebra under press.
Utfallen mot regelsystemet eller mot domare var ju bara löjliga.
–Jag var inte bra i dag, tillade han efter en stund och det var däremot en korrekt analys.
Mora i kvalet – en rysare
Hans lag förlorade sin vinnarserie efter en fullständigt onödig förlust mot ett utdömt Brynäs tre omgångar från slutet när Eric Beaudoin dessutom drog på sig en avstängning. Efter det var Mora ett lag som tappat sitt självförtroende.
Mora i kvalet blir en rysare. De hade en svit på 17 poäng av 24 möjliga, Nu har den sviten sjunkit till 18 av 33.
Laget spelar fysiskt och bör naturligtvis klara av kvalserien, men jag tror dessvärre att ingen i Mora just nu har en aning om hur de ska bryta den negativa sviten. Målvakten Pitkämäki var direkt dålig igår.
Och när ett hungrigt Leksand kommer på besök räcker knappast en Ica-kasse med två miljoner på golvet i omklädningsrummet.
Då krävs det hjärta på samma nivå som Luleå visade upp i går.
Så krävs det att spelare som Bogg, Simons, Skogs och många fler täcker skott med tänderna och är beredda att ledas ut blödande mot sin vilja. Såna spelare som Luleå hade i går.
Har verkligen Mora såna spelare?…?
Hur det går?
Det är bara dårar som tippar, men jag är en dåre och jag tror att Leksand och Malmö spelar Brynäs och Mora rakt ner i helvetesgapet.
Där finns det inga fler andra chanser.