Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Gnäll, hat och ordkrig – när hockeyn är som bäst

Tänk vad lite hatkänslor kan lyfta en hockeymatch.

Som HV 71–Frölunda.

Det har blivit Sveriges svar på derbyna mellan New York Rangers och New York Islanders.

Hat är ett hårt ord, men låt mig säga så här:

Det här är två lag som inte gillar varandra.

Det har blivit en klassisk rivalitet som höjer lagens möten långt över det normala snittet.

Adrenalinet flödar, anklagelserna haglar och spelarna tar i den där sista procenten som ger en hockeymatch en extra dimension.

Nu anklagar Frölundas Per Bäckman HV-spelarna Andreas Jämtin och Martin Thörnberg för att filma till sig utvisningar.

Thörnberg svarar med att kalla Frölunda ett gnällgäng.

Det är precis som det ska vara, när hockeyn är som bäst.

Lite känslor, lite gnabb och ouppklarade affärer att ta med sig till nästa match.

Det är så de gamla klassiska rivaliteterna i NHL överlevt i alla år.

Finns dåligt med rivalitet

I Sverige finns knappt några rivaliteter kvar, sedan Djurgården blev ensamt i Stockholm och derbyna försvann.

Men de tretton milen mellan Göteborg och Jönköping verkar inte vara något hinder.

Bäckman var sur för att Martin Thörnberg föll som en klubbad oxe, då Antti-Jussi Niemi sänkte honom i egen zon och drog på sig fem minuter och matchstraff.

Där är jag på Thörnbergs sida.

Men visst finns det spelare som faller extra lätt.

Det ingår i spelet. Spelarna tar chanser för att fixa ett power play åt det egna laget.

Samtidigt finns det en regel som säger att filmning ger två minuters utvisning.

Det är domarnas sak att leva upp till regelboken i så fall, även jag måste erkänna att det är väldigt svårbedömt.

Skönt med ordkrig

Men det var skönt att det blev ett riktigt ordkrig mellan Per Bäckman och Kenta Johansson efter matchen.

Det var länge sedan.

Jag tittade även lite på Modo–Timrå igår, men ”The Battle of Västernorrland” levde inte upp till namnet.

Det var rena söndagsskolan jämfört med HV–Frölunda.

Modo vann med 2–0 och det gör väl att tränaren Harald Lückner överlever ett tag till.

Men även om jag fortfarande har Modo som mitt guldtips, har jag svårt att se att de ska ta ett nytt SM-guld med Harald Lückner i båset.

Jag tror det här året blev ett för mycket.

Modo spelar en väldigt tråkig hockey med tanke på materialet.

De borde kunna bjuda på litet mer – åtminstone under grundserien.

Det verkar allt mer klart att Mats Sundin kommer att vara tillgänglig för hockey-VM i Quebec senare i vår.

Mitt gamla kära Maple Leafs är näst sist nu i Eastern Conference.

Även om det inte är många poäng upp till en slutspelsplats, är det ändå ett bevis på att Toronto är ett av NHL:s mest vanskötta lag.

Trots att klubben är den rikaste av alla i NHL, har man inte utnyttjat den nya, fria spelarmarknaden och skaffat några vettiga namn.

Lagets general manager John Ferguson håller fast vid de gamla, hopplösa namnen och Mats Sundin har inga vettiga kedjekompisar att spela med.

Det är en bragd att han ligger så högt upp i poängligan.

Jag skulle verkligen unna Sudden att vinna Stanley Cup.

Men som Toronto sköts tror jag aldrig det kommer att ske.

Följ ämnen i artikeln