Med en snopp hade Marta varit miljardär
Egentligen finns bara tre saker att säga efter Umeås storvinst.
Gammal är äldst.
Marta är bäst.
Nu blir det spännande.
Nog är det något visst med brytningstider, en årstid som byts i en annan, gammalt som övergår i nytt; som när ett ungt hungrigt lag vill erövra den svenska damfotbollstronen.
I går kväll skulle allt detta bekräftas, Linköping skulle på hemmaplan visa att man verkligen är de nya damerna på täppan, spelare som Jessica Landström och Caroline Seger skulle bevisa att det är de som är svensk damfotbolls nutid och framtid.
Men det enda vi fick se som var nytt var publikrekordet. Vilket i och för sig var en mer än god nyhet. En toppmatch är en toppmatch och det fyller inga läktare i den damallsvenska vardagen. Samtidigt är 9 413 ett litet stycke damfotbollshistoria. Inte bara för att det med råge slår det gamla rekordet på 8 907 åskådare, från 2004 då Umeå–Djurgården möttes. Rekordet blir extra viktigt då det slogs i Linköping trots att det så länge ansetts att det bara är i Umeå som damlag kan locka riktigt stor publik.
”Det handlar om att se till att det finns konkurrens”, säger Anders Mäki, Linköping FC:s klubbdirektör om rekordpubliken på Folkungavallen.
Exakt. Bara med fler slagkraftiga lag och en spänning som lever lockas publik. Därför är det så viktigt och så bra att Linköping i år äntligen klarat att ge Djurgården och Malmö sällskap i utmanandet av Umeå. Därför har det varit en så glädjande syn att se Linköping överst i serietabellen. Det Umeå och eldsjälar som Richard Holmlund och Andrée Jeglertz gjort för damfotbollen är ovärderligt. Men för dess fortsatta utveckling krävs fler lag på samma nivå.
Under OS fick jag flera mejl från personer med hjärtan som bultar för UIK.
Alla var upprörda över att Linköpings spelare var så många i landslaget och blivit så tongivande. Det är nya tider nu och det svider.
Östberg är ovärderlig
Så extra ljuvt måste därför segerns sötma ha smakat när Umeå nu så fullkomligt körde över Linköping, både spelmässigt och resultatmässigt. 1–4 är siffror som talar sitt tydliga språk men det språk som talades ute på planen var ännu tydligare.
Ändå verkade det först som om det skulle bli hemmalaget som ägde seriefinalen. Man började bäst och ville mest. Mot vilket annat lag som helst hade det troligen räckt. Men inte mot Umeå. Där finns fortfarande tillräckligt många bra spelare, vinnarskallar och rutin nog för att klara att stå upprätta i den första anstormingen. Segt och målmedvetet kämpade sig Umeå sen in i matchen och efterhand kom också spelet. Frida Östberg visade att även om hon i OS blev avslöjad som mer och mer på efterkälken i de internationella sammanhangen så är hon fortfarande ovärderlig i allsvenskan. Hon smällde på så att det sjöng i motståndarnas benpipor men domare Ödlunds pipa förblev tyst och på det stora hela tycker jag att det är bra. Fotboll ska vara en fysisk sport, även när den utövas av kvinnor.
Landström är framtidsnamnet
Hanna Ljungberg visade med sitt fina ledningsmål på Martas ännu finare framspelning att hon fortfarande är med i leken och Marta, hon visade att hon är en av världens bästa. Hade hon haft snopp så hade hon varit miljardär, världsberömd och Guldbollen-vinnare. 2–0 kom på en retur på ett Marta-skott och 3–0 gjorde hon själv. Linköping hade otur när domaren träffades av bollen som ändrade riktning vid tredje målet och på det fjärde målet var det lysande solklar hands på Madeleine Edlund. Umeås andra mål får däremot Hedvig Lindahl ta på sig. En landslagsmålvakt får inte släppa retur på ett sånt skott och framför allt inte rakt ut i planen.
Hur som helst var Umeå odiskutabelt bäst och Jessica Landströms 1–4 blev inte ens en tröst. Men vi som såg Landströms styrka vid målet och hennes arga blick efteråt kände ändå igen henne från OS. Hon är och förblir det blågula damlandslagets främsta framtidsnamn.
Här och nu vill Umeås namn fortsätta att vara det som förknippas med Sveriges bästa lag, det visade man i går. Med en match mindre spelad är man nu bara två poäng efter Linköping. Redan i övermorgon väntar svåra Djurgården hemma. Det kommer att bli en strid in i det sista. Bättre kan det inte bli.