Linderstam: Många får betala för Spieths sanslösa score 2015
Publicerad 2016-04-10
AUGUSTA. Förra året vann Jordan Spieth med en historiskt låg score på Augusta och tävlingsledningen i Masters gillar ju exceptionella segerresultat ungefär lika mycket som en annan gillar maginfluensa.
Så nu kommer räkningen – och den är rejält jäkla saltad.
Vi har ju alla våra små fobier, om de nu så råkar handla mörka, djupa vatten, spindlar eller att vi möjligtvis bär på några drag av cellskräck.
Augusta National är på inget ett sätt ett undantag på den fronten, men här fruktar man alldeles för låga vinnarscorer på ungefär samma sätt som vi andra skyr pesten, vilket förstås gör att förra året var en rejäl missräkning för den högburna tävlingsarrangören.
Det var nämligen då Jordan Spieth krossade det övriga fältet genom att med sina arton slag under par tangera Tiger Woods rekordnotering från 1997 och även om Mastersledningen givetvis höll en mycket god min utåt så var det garanterat ingen klang och jubelstämningen när tävlingen senare analyserades in i detalj.
Anledningen stavas kontroll
Ingen annan bana i hela världen är ju så tekniskt avancerad som Augusta, där det högteknologiska bevattningssystemet är kopplat till en egen vädercentral som känner av om regn är på väg och då stänger ner tills ovädret passerat. I helt samma linje finns även ett så kallat subair-system nergrävt under varje green som kan suga ur all vätska ur marken och tömma den helt på vatten på fyra timmar, och omvänt kan den även fylla greenen med antingen kall eller varm luft för att kyla den under heta dagar eller för ta bort morgonfrosten när natten varit kylig.
Anledningen stavas givetvis kontroll. Kontroll över banans skick och svårighet – och i förlängningen även till viss del över slutresultatet i Masters.
Något man inte lärt sig kontrollera – än, vill säga – är dock vädret.
När Jordan Spieth förra året briljerade sig in i historieböckerna var förhållandena gynnsamma och vinden ganska snäll och hur svåra pinnplaceringar man än jobbade in så fanns det liksom inget mer svårighetsreglage att vrida upp.
Idrotten är inte alltid rättvis
Så har det inte gärna varit i år. Vinden har snarare piskat från både höger och vänster och gjort vissa hål till något av ett lotteri – den kan nämligen vända på en femöring och förändra det önskade klubbvalet när bollen redan är i luften – och en möjlighet då hade förstås varit att spela med lite lättare flaggor för att kompensera den jäkligt lynniga inramningen.
Men icke.
I stället har Mastersledningen valt en hel del mycket elaka placeringar och med vinden konstant i spel såg vi i går resultatet med Kevin Na på +13, Ian Poulter på +10 och Martin Kaymer på +7 på en enda runda.
Enda problemet? Att det kanske var helt fel personer som fick stå för räkningen sedan vinden mot eftermiddagen mojnat när toppbollarna med Spieth i spetsen gick ut. Då kom å andra sidan något helt annat i spel, som nerver, och när den regerande mästaren snabbt och lustigt tappade tre slag på de två sista hålen har det här plötsligt utvecklat sig till en helt öppen historia som i kväll kan bli ett nagelbitardrama av rang.
Tävlingsledningen är alltså nöjd, liksom stora delar av publiken, för som åskådare är det här verkligen ett läge att bara älska.