Lövgren, Vranjes...och nu Carlsbogård
VM-sensationen med noll u-landskamper: ”Ett fint gäng”
Publicerad 2021-01-31
Storklubbarna lär stå i kö för Jonathan Carlsbogårds påskrift efter genombrottet i VM.
Det är bara det att 25-åringen valde att förlänga med tyska mittenlaget strax före VM.
– Jag visste inte ens om jag skulle vara med i VM, säger genombrottsmannen som aldrig var aktuell för något ungdomslandslag
Sverige klart för VM-final: ”Superskräll!”Bland alla svenska mästerskapsdebutanter i VM har Jonathan Carlsbogård fått det största genombrottet.
Vänsternians VM-statistik är sensationell: näst mest speltid i laget, trea i interna skytteligan, fyra i hela VM:s assistliga, bara sju tekniska fel och, inte minst, noll utvisningar trots att han spelat nästan non-stop bakåt.
Han har hyllats från alla håll under hela turneringen (se tillägg längst ned).
Vi kan också sammanfatta det med att han varit Sveriges bästa spelare ihop med den rutinerade kvartetten Jim Gottfridsson, Andreas Palicka, Hampus Wanne och Max Darj.
– Det har gått rätt bra, konstaterar Carlsbogård ödmjukt men lakoniskt inför kvällens VM-final.
Landslagsdebut i november
Den Kärra HF-fostrade göteborgaren, som spelade i Redbergslid 2013–18, har gjort en häpnadsväckande resa.
Carlsbogård debuterade inte i landslaget förrän början av november som 25-åring. Då bröt han handen direkt och var tillbaka på planen först i 2020 års sista ligamatch med sitt Lemgo, mindre än en vecka innan VM-uppladdningen skulle börja.
Fem veckor senare ska han spela VM-final som en av Sveriges viktigaste spelare.
– Det är jäkla mäktigt att få vara med om det. Det är det man har drömt om sedan man var liten och det är extra underbart att få vara med om det tillsammans med det här laget där alla sliter för varandra i alla lägen. Det är helt overkligt än så länge och svårt att ta in i den här bubblan.
Han ser ut att njuta fullt ut varje gång han står uppradad med resten av laget och lyssnar på nationalsången.
– Då tänker jag tillbaka på när jag var liten och försöker komma tillbaka till känslan jag hade när jag stod och sjöng nationalsången själv hemma framför teven. De minnena vill jag få fram så mycket det går och då blir det lite smilband, säger han.
Ingen jättetalang som ung
Till skillnad från de flesta av de andra mästerskapsdebutanterna var Carlsbogård inget superlöfte som var med på talanglistorna som ung.
Han är en ”late bloomer” och var aldrig ens riktigt aktuell för något ungdomslandslag.
Men där är han i gott sällskap med några av svensk handbolls största: Stefan Lövgren, Ljubomir Vranjes, Peter Gentzel, Thomas Sivertsson, Tobias Karlsson och Linnea Torstenson. Lucas Pellas är ett annat exempel i dagens VM-lag. Man skulle nästan kunna räkna in Björn Jilsén också, som bara gjorde ett byte i en ungdomslandskamp en gång.
– Ett fint gäng såklart. Men det bara blev så. Man kan väl summera det med att hårt slit lönar sig i längden
Han spelade både fotboll och handboll till 17-årsåldern.
– Man ska välja så tidigt i dag. Visst, det kan ta lite längre tid att komma till nästa nivå. Men det var värt att prioritera två sporter.
Han är inne på sin tredje säsong i tyska mittenlaget Lemgo. Men efter det här VM-genombrottet borde storklubbarna stå på kö.
Hyllar Wislander
Grejen är att Carlsbogård valde att förlänga med Lemgo till 2023 i slutet av november.
Känns som en miss nu?
– (Skratt) Jag trivs väldigt bra i Lemgo och utvecklas mycket där. Och då satt jag skadad i en osäker coronatid och visste inte ens om jag skulle vara med i VM. Truppen var inte uttagen. Då valde jag tryggheten att vara kvar i Lemgo. Men det är klart att jag också vill komma till en toppklubb i Europa, spela europaspel kontinuerligt och utmanas av de bästa.
Har du någon drömklubb?
– Barndomsdrömmen var Kiel. PSG hade vart jäkligt kul – eller Barca. Man kollar mot de största, det är där drömmen är.
Till sist: det här med att du inte dragit på dig en enda utvisning trots att du spelat nästan non-stop bakåt i åtta matcher – hur är det möjligt?
– Jag är lite snällare än de andra killarna kanske. De är lite mer riviga. Jag försöker hela tiden hitta så bra utgångsposition från början som det bara går och sedan sätta tajmingen. Blir jag bortgjord så accepterar jag det och låter det gå vidare. Sedan har det varit några 50/50-situationer med linjespelare också där jag haft lite flyt med domarna.
Carlsbogård hyllar sin assisterande tränare i RIK under många år, Magnus Wislander, för sin utveckling som försvarsspelare. Hans följsamma försvarsspel påminner nu mycket om läromästarens från förr.
– Han var på mig i fem år om min positionering, att hela tiden stå rätt, och att jag måste ha händerna ovanför huvudet.
