Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Martin, Martina

”Ingen försvarade mig – jag har inte vunnit världscupen”

Uppdaterad 2017-08-22 | Publicerad 2017-08-18

Det finns ett tvillingfall till Therese Johaug.

Medan norskan väntar in beskedet om OS är det värt att lyssna på en 24-åring som tog samma preparat i samma land vid samma tidpunkt.

Varför dömdes Roberta Caputo hårdare?

Moraliskt kan Therese Johaugs fall låta svindlande. Hon hade varit ren i över 80 dopningstest när hon fick i sig en mild anabol steroid. Det mesta pekar på att hon saknade intentioner att fuska, men trots att mängden salva var långt under prestationshöjande nivåer blev straffet strängt.

Norges idrettsforbund utdömde 13 månaders avstängning, vilket är avtjänat lagom till världscupspremiären i november. Men internationella skidförbundet tyckte att det var för milt och överklagade till Cas (Idrottens skiljedomstol) för att höja till mellan 16 och 20 månader, vilket skulle spoliera hela den kommande OS-säsongen.

På tisdag lämnar Cas sitt besked.

13, 16 eller 20?

Känn efter en sekund – vad tycker du är rimligt? Livstid? Noll?

I praktiken upp till 24 månader

Sifferleken blir poänglös utan några ramar att förhålla sig till. De finns för den som vill titta. För i skidspåren är Johaug unik, men hon är bara en av 38 idrottare som fällts för bruk av salvan trofodermin.

Cas har inga regelrätta prejudikat att utgå ifrån eftersom det är upp till varje nation att döma sina dopade idrottare. Däremot säger riktlinjerna att maxstraffet för preparatet ska vara fyra års avstängning och delas ut till det fåtal som bevisligen försökt fuska. Till dem hör en italiensk beachvolleyspelare och två australiensiska tyngdlyftare. Utöver några äldre domar, innan praxis riktigt var satt, hamnar resten av trofoderminbrukarna i spannet mellan 12 och 24 månader, vilket är i sin ordning.

Trofodermin.

För straffskalan består i praktiken av två delar: Alla som har salvan i sitt omlopp får tolv grundmånader som du inte slipper om du inte i princip har blivit injicerad i sömnen. Till det obligatoriska året adderas en till tolv månader utifrån hur aktsam du bedöms ha varit.

På så vis går 13 månader att läsa som att du gjort nästan allt i din makt för att undvika att misstagsdopa dig. 16 månader kan betyda att du varit hyfsat vaksam. Får du 24 månader har du varit rejält klantig.

Skulle just flyga till OS

Fortfarande snurrigt?

Då finns ett parallellfall som är värt att inspektera. Therese Johaugs tub köptes på ett apotek i italienska Livigno i september 2016. Två månader tidigare inhandlades en likadan förpackning i Neapel, 60 mil söderut, av en 23-åring som fått besvär med finnar.

Efter år av träning låg seglaren Roberta Caputo i sina sista förberedelser för OS i Rio, där hon skulle tävla i 470-klassen med Alice Sinno. Hon hade nyligen gått sin första kurs i ren idrott och tyckte att det var ovant att kissa i burk, men anade inte vad som väntade när en kontrollant dök upp på ett träningsläger.

Eller hur fort allt kunde rasa. Medlet mot acne gav utslag för en steroid, så hon ströks ur OS-truppen, fråntogs flygbiljetten till Brasilien och stängdes av från tävlan i 17 månader.

La ner karriären efter domen

Vem är den värsta förbrytaren: Therese Johaug eller Roberta Caputo? Mängden clostebol är irrelevant, vad som spelar roll är vem som visade mest aktsamhet. Notera att norskan fick salvan av en erfaren idrottsläkare medan italienskan blev tipsad på apoteket. Men väg också in att superstjärnan Johaug, 29, borde vara mer van vid antidopningsarbete än doldisen Caputo, 23.

Caputo, th, i sin 470-båt.

Jag ringer Roberta Caputo. Hon berättar att chocken har bitit sig fast i kroppen, att hon ett år efter det positiva testet fortfarande känner skuld, förvåning och irritation.

Hon ersattes i 470-laget samma dag som provet gjordes. När det hastigt nykomponerade OS-paret kom näst sist av 20 startande ekipage satt Roberta framför tv:n och sörjde. Den sista skvätten ork och lust, den som skvalpat längst ner i hälarna, rann ur henne.

Hon var 23 år och klar med segelsporten för gott.

”Måste skilja på misstag och intention”

– Min dröm var att åka till OS. Jag gjorde allt för att uppnå den och i mitt huvud nådde jag fram, fast det inte ser ut så för er andra. Så nu har jag bestämt mig för att inte återvända till sporten utan försöka hitta en annan framtidsdröm. Jag har inte ångrat mig än, säger hon.

Tycker du att Johaug borde straffas lika hårt som du?

– Jag vill inte välja sida, det är juryns jobb.

Varför inte?

– Jag känner inte till alla turer. Jag säger så för att när jag var mitt i katastrofen ville alla prata med mig, men ingen förstod vad som hade hänt.

Johaug ska få sin dom på tisdag.

Ingen i beslutande ställning ifrågasätter varken Johaugs eller ditt syfte. Tycker du att strafflängden är rimlig för misstagsdopning?

– Regelverket måste följa med i alla nya sätt som finns för att dopa sig, men också i hur fuskarna döljer vad de har tagit och undviker straff. I grunden är reglerna rätt, men problemet är att det saknas en adekvat skillnad mellan misstag och medveten dopning. Frågar du mig ska en idrottare som har bevis för att hon saknar intentioner att dopa sig slippa straff.

Och det har du?

– Jag köpte trofoderminet själv, ingen sa åt mig att göra det, jag har bara kvittot som bevis. Och Thereses läkare har tagit på sig skulden.

”Svårare att avgöra vad som är sant”

Är det inte en farlig dörr att öppna? Vad händer om alla börjar skylla på sina läkare?

– Självklart är det farligt att inte straffa de misstagsdopade idrottarna, men om du kan bevisa din oskuld, som jag gjorde med kvittot som hade rätt tidpunkt, ska du kunna gå fri. Fuskare kommer alltid att hitta metoder för att utnyttja systemet, men historien lär oss att de som gör fel åker dit medan de andra brukar gå fria.

– En sak till: avstängningarna som delas ut i väntan på dom är överdrivna åtgärder. Vi pratar inte om brottslingar.

Johaug fick först 13 månader, du fick 17. Ser du andra skillnader på hur ni har behandlats?

– Alla historier är olika. I mitt fall stod ingen på min sida. Ingen, förutom jag själv, hade intresse av att försvara någon som aldrig hade vunnit i världscupen och inte hade någon medaljchans i Rio. Ordföranden i min klubb sitter i Italiens olympiska kommitté (Coni) och kunde heller inte stötta eftersom han var tvungen att stå upp för antidopningsarbetet.

Och Johaug?

– Förbundet verkar ha större intresse av att hjälpa Therese som är på toppen. Det är inte samma sak. Det gör det svårare att avgöra vad som är sant och inte.

Fotnot: Vi lunchtid på tisdagen väntas domen mot Johaug komma. Följ allt här i vår direktrapportering