Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

”Facit i hur den här sporten ska utövas”

Käck: Djokovic är ett monster – tidernas bäste

Publicerad 2019-01-27

Käck: "Kattens lek med råttan”Käck: "Kattens lek med råttan”

I tennisens överlägset bästa era har en spelare varit ett par nivåer bättre än alla andra.

Novak Djokovic kanske aldrig får det där erkännandet som tidernas störste.

Men han är i alla fall tidernas bäste. Punkt.

Det har spelats så många episka tennismatcher genom åren att vi omöjligen kan räkna dem i huvudet på uppstuds, men kanske är det den här enskilda insatsen av Novak Djokovic som bör kokas ner till något som kan kallas facit. Till en slags manual vi kan visa upp för barn och ungdomar i all framtid. Visa att så här … så här utövar ni den här sporten på allra bästa sätt.

För vi behöver inte raljera om att en upphaussad finalmatch mellan två av idrottens mest fascinerande fysiska praktexemplar förvandlas till en historia så ensidig att en hel bok lämnas tom. Vi behöver inte deppa över att vi bara fick två timmars tennis i stället för fyra och en halv. För vi fick något av det bästa vi någonsin sett.

”Hopplöst”

Så här är det:

Både Novak Djokovic och Rafael Nadal har varit inblandade i några av de rent underhållningsmässigt bästa tennismatcher vi över huvud taget fått se. Inte sällan just när de mött varandra. Därför förväntade vi oss, så klart, en ny episk batalj. En långkörare. Ett maraton med den ena osannolika vändningen efter den andra.

Det är ju så det brukar se ut.

Men ibland går det helt enkelt inte att komma åt den där 31-årige mannen från Belgrad. Ibland spelar det ingen roll vad motståndaren heter, hur bra han spelar eller hur mycket vilja han visar. Ibland är det bara … hopplöst.

Så var det för Nadal idag.

Det tog 33 minuter innan Djokovic förlorade poäng i egen serve.

Och då hade man inte direkt suttit och häpnat över hur bra han servade, utan hur osannolikt bra han returnerade.

Visst, Nadal gjorde ingen fläckfri insats. Han såg till och med lite nervös ut i inledningen av matchen. Men just i dag spelade det liksom ingen roll. Hade Nadal på något sätt lyckats höja sig och spelat dubbelt så bra, så hade ta mig fan Djokovic vunnit ändå.

Så bra är han just nu.

Han är totalt ostoppbar.

Ett monster.

”Nivå ingen annan hållit”

Det speciella med den här typen av matcher nu för tiden är att de betyder så extremt mycket. Det här gänget – Nadal, Djokovic och Roger Federer – börjar bli till åren, så varje final som spelas är en final närmare slutet. Vi närmar oss – vare sig vi vill eller inte – ett bokslut.

Federer står på 20 grand slam-titlar, Nadal på 17.

Förmodligen vinner spanjoren Franska Öppna i år igen och då är det möjligt att diskussionen plötsligt handlar om hans rivalitet med Federer. Det är ändå den rivaliteten som berört flest tennisfanatiker de senaste 15 åren, och jag misstänker trots allt att det är där snacket om ”tidernas störste” kommer landa.

Men glöm för all del inte bort Novak Djokovic. Speciellt inte om vi i stället ska prata om ”tidernas bäste”.

Han har 15 grand slam-titlar nu, Djokovic. Men karln har också 25-22 i inbördes möten mot Federer och 28-25 mot Nadal. Och framför allt: Han har hållit en nivå som ingen annan tennisspelare hållit. Någonsin.

Han gjorde det år 2011, han gjorde det år 2015 – och han gör det nu igen.

Tidernas bäste tennisspelare. Punkt.