Hatar den sport jag så innerligt älskar

Stefan Holm

Holm: Fördärvad kropp och krossade drömmar

Jag tänker på Darcy Ward, jag tänker på speedway.

Det borde inte vara möjligt, men jag innerligt hatar den sport jag innerligt älskar.

helskärm

På skärmen framför mig ser jag Darcy Ward attackera Artem Laguta, som leder avslutningsheatet i mötet mellan Zielona Góra och Grudziadz.

Matchen är redan avgjord, men den unge australiern vill förbi och visa hemmapubliken sitt nya jag, att skandalföraren mognat och blivit professionell.

Då går allt fel.

Darcy hittar fart i utgången från en kurva, känner hur framhjulet reser sig, kör in i Laguta, slungas av cykeln, landar på huvudet och skickas in i skyddsplanket utmed raksträckan, bara några meter från där luftsargen slutar.

Lämnade i ambulans

Där blir han liggande, och han kommer förmodligen aldrig kunna gå igen.

Två kotor i nacken.

Ryggmärgen.

Ett knä.

En arm.

Darcy Ward kom till tävlingen som en blivande världsmästare. Han lämnade den i ambulans, sannolikt som invalid.

Jag surfar runt och läser att han grät när han vaknade upp efter operationen och förstod allvaret. Tro fan att han grät. Jag, och många andra speedwayvänner, har också haft nära till tårarna.

Darcy Ward är 23 år och trodde att han just gått igenom helvetet och kommit ut på andra sidan, till den speedwayvärld han älskar. Han tilläts ju, som ni säkert känner till, inte att vara en del av den under tio långa månader. Det var straffet för att han fastnade i ett alkotest inför förra årets VM-deltävling i Daugavpils.

Mådde dåligt

Jag läser FIM:s dom, där det framkommer att Darcy Ward drack alkohol för att han var chockad och mådde dåligt. Han hade precis fått veta att hans föräldrar skulle skiljas och att barndomshemmet var till salu. Det var tydligen därför han tog två drinkar på restaurangen där han åt, och ytterligare två i skybaren på hotellet där han bodde. Han kom i säng först vid tvåtiden på natten och skulle köra en VM-tävling 13 timmar senare. Den uppladdningen var, skulle han inse, högst olämplig.

Darcy Ward tog sig igenom avstängningen, tränade stenhårt med skammens bojor runt vristerna och kom tillbaka starkare än någonsin. Med honom i laget har Piraterna inte förlorat en enda match i år.

Nu, när det vankas slutspel, ligger klubbens kanske viktigaste förare på ett sjukhus i Zielona Góra med en fördärvad kropp och krossade drömmar.

Jag hatar dig, älskade jävla speedwaysport.