Tvivlar – mer än någonsin
Uppdaterad 2016-08-22 | Publicerad 2016-08-20
Wennerholm: Böjd att hålla med Lahti
RIO DE JANEIRO. Oslagbar och världsrekord på 10 000 meter.
Och ren som kristall med Jesus som enda dopning.
Men på 5000 meter föll Etiopiens Almaz Ayana ihop som ett korthus.
Jag är nog böjd att hålla med Sarah Lahti.
Jag tvivlar. Mer än någonsin.
Etiopiens Almaz Ayana vann 10 000 meter OS-friidrottens första dag i rekordstil och krossade kinesiskan Wang Junias 23 år gamla och ”omöjliga” världsrekord med fjorton sekunder.
Alla hade räknat med något liknande på 5000.
Och hon såg ut att vara på väg mot samma överlägsna seger på halva sträckan. Inte i världsrekordtempo efter en några långsamma öppningsvarv, men när hon ryckte trodde jag att jag skulle få se samma duracellkanin fortsätta i samma mördande tempo in i mål som hon hade då hon krossade världsrekordet på 10 000.
Då tvärdog 24-åringen från Etiopien.
Det såg ut som ett av de soppatorsk jag fick i min ungdom, då man överskattade hur mycket som fanns kvar i tanken på de skrotbilar man körde på den tiden och plånboken tvingade en att köra till sista droppen.
Nu såg det ut som Ayana stod nästan still när hon blev omsprungen av kenyanskorna Vivian Jepkemoi Cheruiyot och Helen Onsando Obiri.
Och då har jag inte ens nämnt epo. Jag tänker inte göra det heller.
Typiskt svenskt – typiskt fegt
Men jag är nog böjd att fortsätta tvivla och inne på samma spår som svenskan Sarah Lahti var efter 10 000 meter. Då blev det världsrekord efter ett lopp där Ayana gick som en klocka. Det finns inget att be om ursäkt för nu när vi sett fortsättningen.
Det kändes nästan som Sarah Lahti blev lite tvingad till tystnad då hon bad om ursäkt på sin Facebook-sida någon dag senare. Förbundskapten Karin Torneklint försökte också ta ner hennes kritik dagen efter och skylla hennes uppriktighet på att hon var trött efter loppet och att hon inte riktigt menat vad hon sagt.
Typiskt svenskt. Typiskt fegt.
Jag håller inte med. Ärlighet varar längst. Och Ayanas kollaps på 5000 underbygger bara Lahtis teori.
Och min egen.
De rösterna får aldrig tystna.
Det är bara att hoppas att Wada och IAAF lägger lika mycket resurser på att undersöka länder som Etiopien och Kenya som de gjort på Ryssland i framtiden. Allt annat vore skrattretande efter vad vi sett här i Rio.
Usain Bolt sprang hem sitt tredje OS-guld då Jamaica vann 4x100 meter. Men vem hade trott något annat? Det känns nästan tjatigt nu.
Bolt är redan inskriven i historien som den störste och Jamaica hade inte förlorat en stafett sedan VM i Osaka 2007, då de var tvåa bakom USA.
Nu flög Bolt ifrån allt motstånd och framförallt superväxlande Japan på upploppet och fixade sin trippla OS-trippel.
Helt enligt programmet.