Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

GE OSS SVAR

En beige träningsmatch för de flesta – men för Linderoth betyder den allt

STENUNGSUND. Är du i Göteborg i kväll och vill ha spänning, fart och stor underhållning?

Då ska du nog gå till Liseberg.

På Ullevi väntar en ganska beige match.

Därmed inte sagt att den är betydelselös.

Lagkapten Fredrik Ljungberg tvekade ett ögonblick, kastade ett getöga på Lagerbäck vid sin sida på podiet, log och sa: 

”Jag kanske inte ska säga det här högt...”.

Sen gjorde han det ändå, sa högt och på befriande klarspråk, att matcher som den mot Slovenien är tämligen meningslösa. De betyder inte mycket mer än den lilla improviserade match som Laul, Thorén, Bardell,  Wennman och jag spelade efter presskonferensen. 

I kväll på Ullevi ställer Sverige upp med ett helt annat lag än det som startar mot Grekland. Precis som Ljungberg sa är det dessutom ett lag där ingen vill ta den mest minimala risk att bli skadad. 

Likväl finns det ett antal frågor som jag tar med mig upp på läktaren, frågor som trots allt gör den här matchen intressant.

Visst vet  Lagerbäck och Roland redan vad de olika spelarna går för, alla som är med i EM-truppen är redan granskade in i minsta mikroskopisk detalj. Men det finns ändå några frågor som vi alla vill få svar på. Den främsta är: Kommer Tobias Linderoth med till EM? 

Vi som hörde landslagsläkare Valentins senaste rapport tvivlar. Om det är någons öde som avgörs i kväll så är det vår mittfältsgigants. Ska han ta upp en plats måste Linderoth klara att gå för fullt, smälla på som vanligt, ge och ta på sitt vanliga överväldigande vis.

Kan han inte det, om smärtan håller honom tillbaka det allra minsta, eller om han får för ont efter matchen, då måste han bli hemma. 

Svensson är mogen att ersätta

För en tid sen hade jag sett det som om någon rivit bort en stor del av Sveriges hjärta. Även i dag kommer Linderoth att fattas oss svårt. Men den som såg och hörde en trygg Anders Svensson i går, i gymnastiksalen intill Nösnäsvallen, blev påmind om hur säker denne blivit i sin landslagsroll, där han tagit ett allt mer defensivt ansvar.

Mot Brasilien senast var han i en klass för sig och en ytterligare tröst i Linderoth-oron är även att Svensson och Källström fungerat så bra i hop i de senaste matcherna. 

En annan spelare som formligen ångar av självförtroende är Christian Wilhelmsson.

I Deportivo La Coruna har han hittat hem, hittat sig själv. Inget och ingen verkar kunna ta ner honom; varken den osäkra situationen kring hans kontrakt eller det faktum att han inte känner att han är Lagerbäcks förstaval.

I kväll tar Wilhelmsson Ljungbergs plats, men mot Grekland hjälper det kanske inte ens om Alexandersson kliver ner på högerbacken, för nu finns istället Sebastian Larsson som konkurrent.

Vem av de två som är i pole position är högst osäkert. Jag frågade Chippen om han känner någon skillnad mot i EM 2004, då han fick sista biljetten och blev jokern. Hans svar kom direkt:

– Jag fick inte sista biljetten, men är väl fortfarande jokern...

För ett år sen kunde Chippen ha sagt en sådan sak med bitterhet. Nu sa han det med självinsikt och med det leende som är så skönt att se.

Motgångarna har stärkt Chippen

Bara en mycket ogin person kan missunna Wilhelmsson harmoni efter alla turer. Samtidigt är det ju så att det som inte dödar härdar. Enbart medgång danar inga karaktärer.

I motgången har Chippen mognat till man och det gör honom bättre också på planen. 

Även Andreas Isaksson verkar ha härdats under sin svåra tid. Han verkar trygg, han har spelat bra mot Turkiet och Brasilien.

Men visst hänger det ett fett frågetecken över hans huvud. Som situationen är nu för Isaksson så räcker det med en tabbe likt den Shaaban gjorde senast för att ”Isak” ska bli ifrågasatt på nytt.

För honom handlar allt nu om att få spela så mycket som möjligt och vårda sitt självförtroende som en ömtålig planta.

En som också behöver återfinna känslan från sitt största, bästa jag är Johan Elmander. Han säger själv att han ”knöt näven i fickan” när han hörde om Henrik Larssons återskomst. Det är bra, det är som det ska vara.

I kväll har Elmander chansen att visa att den tunga franska våren är bakom honom, ge Lagerbäck lite att fundera på kring vem som ska få dansa med Zlatan (om knät håller) i sommar. 

En skimrande fotbollssommar som börjar på allvar i kväll. Njut, nu, njut. Den EM-tid nu kommer.

Följ ämnen i artikeln