15.30 i dag: Slå in matchbollen!

Johan Flinck

Flinck: Det är Torstensons inställning som kan ta oss till Rio

astrachan. Linnea Torstenson pratade om matchboll och serveäss för att sedan avsluta med:

– Tänk om du hade fått veta det här när du var liten: du får en match och vinner du den får du spela OS. Det här är drömmen! Drömmen!

Går övriga 15 svenskor in med samma inställning har de en OS-plats klockan 15.30 i eftermiddag.

41–20 i ett OS-kval.

Det är skrattretande men också pinsamt.

Handbollsvärlden är geografiskt galet snedvriden. Men egentligen inte lika mycket på dam- som på herrsidan.

Europa dominerar här också men inte lika totalt som hos herrarna då vi har Brasilien och Sydkorea som kan blanda sig i medaljstriden då och då i VM och OS.

Men på grund av just Brasilien får ett lag som Mexiko chansen att kvala till OS medan stora handbollsnationer som Ungern, Tyskland, Serbien och Kroatien får stanna hemma och titta på.

Eftersom OS går i Brasilien får Panamerika med ett direktkvalificerat lag till OS – Argentina (18:e i VM senast bakom alla lag från Europa samt bland annat Angola och Kina).

Och eftersom Brasilien blev tia i VM efter nio europeiska lag rankas Panamerika som näst bästa kontinent och får två av tolv platser i OS-kvalet. Dem har Uruguay och Mexiko lyckats ta i den obefintliga konkurrensen på andra sidan Atlanten.

Därför, och för att handbollen måste låta alla kontinenter kvala för att behålla sin olympiska status, får vi en skrattmatch som den mellan Sverige och Mexiko.

Sverige startade med en nästan komplett b-uppställning och redan efter 20 minuter hade samtliga utespelare varit på plan. Ändå vann man med 41–20. Mexiko hade förmodligen inte tagit en poäng i elitserien. Det här var en helt värdelös värdemätare.

Då hade de ändå en spelare, 37-åriga Berenice Esquivel Garduno, som ska ha gjort makalösa 1 230 mål (på 250 landskamper) enligt den officiella statistiken. Magnus Wislander kom i jämförelse upp i 1 185 (på 384 landskamper).

Var bra för Sverige

Det säger en del om klassen på lagen som Mexiko annars brukar möta...

Då var det en annan klass på lagen som möttes i matchen före. Ryssland och Polen hade en stenhård fajt i mycket högt tempo inför en knökfull arena med 6000 ryssar som skapade en fantastisk stämning.

De ryska hemmafavoriterna vann till slut efter att ha vänt 24–25 till 27–25 de sista tre minuterna. Det var bra för Sverige för därmed får vi i eftermiddag matchen som ska avgöra allt: Sverige-Polen (svensk förlust och det kanske inte ens räcker att besegra Ryssland i morgon).

Dags för revansch

Sverige besegrade visserligen Polen i gruppspelet i VM senast. Men det var en seger som, skulle det visa sig, inte betydde ett smack när Sverige klappade igenom mot Danmark och åkte ut redan i åttondelen samtidigt som Polen samlade ihop sig och slog ut både Ungern och Ryssland på väg fram till en semifinal.

Nej, det är snarare så att svensk handboll ska ha revansch på polsk efter alla bakslag de senaste elva åren. Hela sex gånger sedan 2005 har Polen tillfogat Sverige några av våra tyngsta och mest ödesdigra förluster och poängtapp, mest på herrsidan men också hos damerna.

Krävs ett serveäss

Polen imponerade mot Ryssland. Man pressade ryskorna på deras hemmaplan framför den kulissen utan att några av nyckelspelarna, som Karolina Kudlacz och Kinga Achruk, levererade. Med bättre skärpa framåt och bakåt i slutminuterna hade Polen vunnit matchen.

Det här blir tufft för Sverige.

Det är, som vi sagt hela tiden, en 50/50-match.

Och då ska vi, och de andra spelarna, lyssna på härförare Torstenson:

– Vi har matchboll.

Vad krävs för att vinna den?

– Serveäss.

Hon längtar till i eftermiddag.

– Tänk om du hade fått veta det här när du var liten: du får en match och vinner du den får du spela OS. Det här är drömmen! Drömmen!

Det är den inställningen resten av spelarna också måste gå in till matchen med. Det är då man vinner 50/50-matcher. Och det lär krävas för att behöva slå Ryssland i ett OS-kval i Ryssland med ett visst antal mål är inget alternativ man vill ställas inför.