Blir svårt att rädda den förlorade publiken
Det enda jag tänker när jag läser om Lillen Eklunds död är att det måste finnas många svenska idrottsmän där ute som ser Mästarnas mästare i tv med stort vemod och undrar varför ingen producent ringer till dem.
Det är såna tankar man kan ha under en lång och ganska sorglig påsk...
En vecka kvar av fotbollsallsvenskan 2009 skrev jag:
”2010 års allsvenska kommer att bli den sämsta någonsin.”
Jag vet att det inte gått så många omgångar än, men jag vet också att jag redan fått rätt.
Orsaken är enkel: allsvenskan har negativ utstrålning, exakt så som jag förutspådde.
Det stinker tidigt 90-tal när ett derby drog 8 000 och AIK kunde ha ett par tusen på en hemmamatch och allsvenskans ledarlag, det brukade heta Malmö eller nåt sånt, kunde ha under 2 000 på läktarna.
Nu slår sig de allsvenska klubbarna för bröstet och förutspår att allt kommer att bli bra igen, bara det blir fint väder.
Jag skulle vilja påstå att det inte alls kommer att bli så mycket bättre.
Kanske inte bättre alls...
Sörjan i allsvenskan
Den publik man tappat är alltid ohyggligt svår att få igen. Folk vänjer sig snabbt vid att göra något annat på matchtid, se fotbollen där det är bekvämt att se den, till exempel, fika, dricka cider eller bara rent allmänt skita i den sörja som kallas allsvenskan. Risken att den inte kommer tillbaka på länge är stor.
Jag kan se ett par olika skäl till det:
Jag såg mycket idrott i Nordamerika förra året – det brukar alltid framhållas som något negativ i svenska supporterkretsar eftersom den är så kommersiell, huliganfri och oengagerad – och det slog mig att där finns en mycket stor skillnad i publiken:
På amerikansk arenaidrott är nästan hälften av alla besökare kvinnor.
På allsvensk fotboll skulle jag uppskatta att andelen är högst tio procent.
Svensk arenaidrott har fortfarande 2010 misslyckats totalt med att få kvinnor att gå på idrott. Utan kvinnor i publiken tror jag inte att manlig svensk arenaidrott har någon möjlighet till tillväxt.
Kaoset vid Rögle-bänken
Jag tror dessutom inte att nya uppfinningar som att man stormar in på plan och slår motståndare eller strömmar ner i avbytarbåset och slår tränare bidrar till att öka publikintresset.
Det var ganska hjärtslitande att se de skakade vanliga AIK:arna som satt på sina sittplatser ovanför båset och tittade på kaoset nere vid Rögle-bänken.
Tveksamt om de kommer tillbaka.
Efter tre omgångar av årets allsvenska debatteras redan möjligheten för AIK att överleva.
Så här skrev signaturen Warzava på AIK:arnas eget forum på SvenskaFans:
”Vinnarmentaliteten i truppen är officiellt borta. Den har ersatts av mätthet och lojhet. Dagens match var utifrån förutsättningar den sämsta sedan 2004.
Samtliga får underkänt även om spelare som Atta och Engblom snuddade på godkänt.
Mitt näst intill villkorslösa stöd för ledarstaben börjar vackla. Det är slående vilken passivitet de visar upp. Tjerna m.fl var urusla från första minuten. Varför agerade de inte!?
Maanoja insats var en skam för hela klubben. Han kan inte spela nästa match. Om han gör det tycker jag det sänder mycket konstiga signaler till greken...
Flavio verkar ha glömt kvar sin talang i snön.
Lorentzon. Vill ALDRIG mer se mannen. Odugling. Skicka tillbaka honom ASAP.
Mutumba är överskattad. Har en fint. Funkar inte den lägger han sig som en kvinna. Tjerna. En legend. Låt han förbli det...”
Det är när man läser sånt som man inser varför en spelare som Sharbel Touma kan säga att han faktiskt inte bryr sig om att hans egna fans buar åt honom.
Om han brydde sig skulle han inte kunna fungera som spelare.
Om ni tror att det är svårt att vara AIK:are just nu ska ni läsa den här kommentaren om hur det känns att vara djurgårdare:
Signaturen Mixen skrev:
Sektion F och ni andra som sjunger ”In med Sharbel”
Jag hatar er av hela mitt hjärta. Jag vill aldrig någonsin stå brevid någon av er och se på fotboll. För mig är ni vidrigare än gnagare och bajare. Ni är för jävla sorgliga! Kallar er Djurgårdare och hyllar en spelare som gjort det största sveket någonsin. HOPPAS NI DÖR I CANCER HELA BUNTEN!”
Roma en poäng från serieledning. Jag ryser bara jag tänker på möjligheten...
AHL-coachen som fick frispel heter Playfair.
Det vore tjänstefel om inte Frölunda knöt Kent Johansson till sig. Men nån andretränare är han inte.
Gunnar ”Doktor Gormander” Ohrlander är död. Han var en av de absolut bästa skribenterna på Aftonbladet under de senaste 50 åren.