Linderstam: Bredden är intressantare än på länge

US Open tar sin början och även om inte spetsen är lika vass som förr så är bredden större än på länge.

Så vad vågar vi hoppas på?

En slocknad världsstjärna, fyra outsiders och världens bästa Karlsson.

Vi behöver inte bläddra alltför långt bakåt i almanackan för att finna ett ljusare läge inför en herrmajor. Vi behöver faktiskt bara bläddra något år.

Under 2008 och 2009 hade två spelare klättrat upp i höjd med den absoluta världseliten och borrat ner en svensk flagga intill en amerikansk, en irländsk och en spansk. När 2009 inleddes låg Robert Karlsson på sjätte plats på världsrankingen och Henrik Stenson på åttonde, och när Stenson bara några månader vann The Players Championship började förväntningarna om en majorframgång växa okontrollerat. Men sedan smög sig en skada in i Karlssons öga samtidigt som osäkerhet smög sig in i Stensons spel och nu står vi här två år senare och undrar vad som hände.

Karlsson? Han har efter sitt avbrott från golfen kämpat sig tillbaka till en sjuttonde plats på världsrankingen.

Stenson? Han har fallit till plats 132.

Jacobson – underskattad

Men om spetsen nu inte är lika vass så känns bredden intressantare än på länge. Och även om vi inte ska bygga förväntningar av luft vore det naivt att inte syna möjligheterna som faktiskt finns. Sex stycken, för att vara exakt, och det vore väl då f-n om inte någon av de här sex skulle kunna utmana om en tätplacering.

Johan Edfors har slipat på sitt närspel och jobbat på sin teknik, ett måste på en bana som i sann amerikansk tappning har greener med en hårdhet jämförbara med betong. Bästa resultatet i US Open kom på långa Bethpage Black för två år sedan (27:a) och när majorn nu för tredje gången återvänder till Congressional Country Club utanför Washington DC är det återigen på en bana som tävlar om att vara en av de längsta, 6925 meter från backtee.

Peter Hanson är kanske inte den mest spektakuläre spelaren i fältet, men väl en av de pålitligare. Skåningen har en hög lägstanivå och har två år i rad nosat på en topp tio-placering. Dags nu?

Fredrik Jacobson lyckas sällan i majors men är ändå lite underskattad på hemmaplan efter flera år vinstlösa år på PGA-touren. Men faktum är att 36-åringen i år har klarat 13 av 16 kvalgränser och har 14:e lägst snittscore. Siffror som imponerar.

Stenson är en skugga

Alexander Norén vann sin andra Europatourtävling, Wales Open, så sent som för en och en halv vecka sedan. Strax innan hade vår näste världsstjärna (?) kvalat in till sitt första US Open och dagen efter segern i Wales kvalade han in till årets The Open Championship på Royal St Georges. Det går bra nu. Frågan är om det hjälper som debutant i ett US Open.

Var har vi Henrik Stenson? Den forna världsfyran är en skugga av spelaren som vann Players för två år sedan och självförtroendet är kört i botten. 79-ronder varvas med resultat under par och de missade kvalgränserna har den här säsongen lagts på hög. Men samtidigt; när förväntningarna saknas kan överraskningen bli desto större. Men ja, det är en naiv förhoppning.

Och så har vi Robert Karlsson. 41-åringen gjorde sin första US Open 1998 och efter ögonskadan som ödelade halva säsongen 2009 är han nu tillbaka på allvar. Så sent som i helgen slutade han tvåa

i Memphis och var bara ett särspel från att ta sin första PGA Tour-titel. Han om någon har chansen.

Men; skapa inga stora förväntningar. Det är bättre att överraskas positivt än att sitta med lång näsa och slokande axlar på söndag kväll.

Det borde historien ha lärt oss, om inte annat.