Leendet är tillbaka
Wegerup: I går var han allt det som Milan köpt honom för
MILANO. Depressionen är över.
Tröttheten borta.
Zlatan har vaknat och ler igen – och Milan med honom.
”Grande Ibra!”.
Expertkommentatorn Nando Sanvito från Mediaset sticker in huvudet till mig i Sala Stampa, pressrummet, där jag sitter i midnattstimmen och skriver febrilt. Han upprepar än en gång:
”En stor Ibra i kväll”.
Borta vid pressbordet med den avslagna cocacolan har jag minuterna tidigare träffat på Milan-bossen på Gazzetta dello Sport, Alessandra Bocci, som ironiskt utbrustit:
”Ibra har tagit prozac! Depressionen är över!”.
Runt om i pressrummet satt i natt Milan-journalisterna från Italiens största tidningar och satte alla höga betyg och fina omdömen på Zlatan.
Visst, han missade ett friläge. Men i övrigt var matchen mot Palermo i går kväll i mångt och mycket hans.
Hösten kom i veckan till Milano efter att ha låtit vänta på sig behagligt länge. I går kväll var det åter huttrande kyligt på San Siro. När Zlatan sedan började varva assist med skönspel var det som att vara tillbaka i hösten 2010, då för ett år sedan då ”Ibra” bar hela det rödsvarta maskineriet på sina axlar.
1-0 och 2-0 var Zlatans mål, hans framspelningar var lika vackra som begåvade. Sedan var matchen vunnen, Cassano behövde bara sätta dit marsipanrosen på tårtan med tredjemålet.
Lyckopiller eller ej, i går kväll såg Zlatan åter lycklig ut, han verkade ha roligt när han spelade, när han likt en härförare ledde Milan till denna så viktiga seger.
Gav inga intervjuer
Säsongen är lång (hur många gånger måste man få höra det upprepas på en lång, lång säsong?). Men Milan behövde likväl väldigt väl ta sina tre poäng mot Palermo. Sant är att Max Allegri sitter hur säkert som helst på tränartronen just nu, insvept i den skyddande scudetto-manteln. För att inte halka efter för mycket i toppen var denna vinst ändå viktig, liksom för arbetsron när Bate Borisov intar San Siro i veckan för sin Champions League-visit.
Inte bara Milan utan även Zlatan behövde denna vinst, denna starka insats.
Mot Juventus var han blek och när jag pratade med honom efteråt lugn men missnöjd.
I natt gav han inga intervjuer alls, bara skyndade ut efter några snabba autografer i flygande fläng, till Milan-prästens skyddslingar som häckade vid utgången.
Mått bra av vilan
Ett snabbt leende – och i väg. En nöjd Zlatan som helt klart verkar ha mått bra av den extra vilan han fick på grund av/tack vare – välj själv alternativ – den missade kvalmatchen mot Holland.
Sverige tog sig till EM och Zlatan tog sig i kragen.
I går kväll var han allt det som Milan köpte honom för och som gjorde honom till förra höstens egen kelgris i fotbolls-Italien.
Gud, Galliani, den heliga Madonnan och alla andra höga instanser ska veta att Zlatan behövde det, efter de senaste tolv dagarnas storm. Sedan ”Ibra” sade på blågults presskonferens att han inte längre lever, drömmer och andas fotboll dygnet runt alla dagar i veckan har de italienska fotbollstyckarna lekt hela havet stormar.
Zlatan har fått etiketten ”depresso”, deprimerad, stämplad i ilsket svart i pannan.
Han har kritiserats, ifrågasatts och – självklart här i konspirationernas hemland Italien - så har många inte velat tro att han bara är trött utan menar att han vill bort, vill byta klubb, att något måste ligga bakom hans ord.
På San Siro i går kväll visade dock Zlatan ingen trötthet, ingen leda. Han såg piggare och lättare ut än på länge och verkade framför allt hungrigare, sugnare.
Därför, i natt, kommentarerna om lyckopiller.
Därför i dag, despresso-etiketten bortsuddad och rubriker om en lycklig Ibra.