Jagar omöjliga rekordet: ”Finns mer att hämta”
Uppdaterad 2024-08-09 | Publicerad 2024-08-08
PARIS. Brittiskan Keely Hodgkinson nöjer sig inte med att ha lekt hem OS-guldet på 800 meter.
Nu startar hon jakten på friidrottens äldsta världsrekord.
Jarmila Kratochvilovas 1:53.28 – omöjligt att slå i 41 år.
– Det är definitivt ett mål. Det finns mer att hämta, säger brittiskan till tidningen The Telegraph.
OS 2024 i Paris: Allt om sommar-OS – datum och program
Två gamla 1980-talsrekord har redan slagits den här säsongen och det verkar ha inspirerat andra att tro på det ”omöjliga”.
Litauens Mykolas Alekna, 21, raderade ut gamle DDR-kastaren Jürgen Schults då snart 38-åriga gamla diskusrekord, då han kastade 74,35 i mitten av april.
Men då krävdes både halv storm och ett öppet fält i Oklahoma.
Och ukrainskan Jaroslava Mahutjich satte nytt världsrekord i damernas höjd med ett hopp på 2,10 vid Diamond League-galan här i Paris den 7 juli.
Där rök bulgariskans Stefka Kostadinovas då 37 år gamla rekord från VM i Rom 1987.
Men Keely Hodgkinsons jakt på världsrekordet på 800 meter är mer ett långtidsprojekt.
Det behövs.
Jarmila Kratochvilovas tid på 1:53.28 från 1983 räknas som en av kategorins mer svårslagna.
Därför överraskar det att Keely Hodgkinson och hennes tränarteam har satt upp hennes 1:53.28 som nästa stora mål.
Men hon är bara 22 år och har redan sprungit in som sexa i världen genom tiderna med tiden 1:54.61.
Enligt tränaren Trevor Painter ska hon vara som bäst mellan 27 och 31.
– Och med den nya typen av skor och hur hennes utvecklingskurva sett ut, så tror hon redan att hon kan springa nedåt 1.53. Det är stort att bara ha det självförtroendet och jag tror som kan nå det målet innan hon slutar, säger Painter till The Telegraph.
Just att 1980-talsrekorden blivit så långlivade och omdebatterade, framförallt på damsidan, beror på att det var ett årtionde solkat av doping av astronomiska mått.
Det var inte bara kanadensaren Ben Johnson som var ett levande bevis på det.
Efter murens fall avslöjades hela omfattningen av gamla DDR:s statstyrda och systematiska doping, framförallt på damsidan och dopningen fanns även i väst och i stornationer som USA.
Nu går det inte att anklaga någon av de som har de gällande världsrekorden från 1980-talet, då de aldrig åkte fast.
Men indiciekedjan är lika lång som maratonbanan här i Paris.
Annars har utvecklingen stått still, eller till och med gått tillbaka.
Trots nya skor, moderna träningsmetoder och allt snabbare löparbanor.
På herrsidan är nu alla utom ett 1980-talsrekord utraderade.
Det är Jurij Sedychs 86,74 i slägga från EM i Stuttgart 1986.
Han var för övrigt gift med kulstöterskan Natalja Lisovskaja som fortfarande har ett av de mest svårslagna världsrekordet i kula och levde sina sista år här i Paris, där han undervisade på universitetsnivå.
Den ukrainske släggkastaren avled 2021, 66 år gammal.
DE ”OMÖJLIGA” DAMREKORDEN
100 METER
Gällande rekord: 10,49 Florence Griffith-Joyner, USA 1988
Närmast: 10.54 Elane Thompson-Herah, Jamaica
Segerresultat OS i Paris: 10.72 Julien Alfred, Saint Lucia
Kommentar: Problemet med Flojos världsrekord är att det alltid skulle godkänts, då vindmätningen inte fungerade. Helt ny generation sprinters som får försöka närma sig nu, men kommer att vara svårslaget.
200 METER
Gällande rekord: 21,34 Florence Griffith-Joyner, USA 1988
Närmast: 21.41 Shericka Jackson, Jamaica
Segerresultat OS i Paris: 21.83 Gabby Thomas, USA
Kommentar: Det känns som 200-rekordet är det som ligger närmast till för att slås. Sherica Jackson är den som är närmast och hon är fortfarande aktiv, men var skadad här i OS. Känns långt ifrån omöjligt, som några av de andra.
400 METER
Gällande rekord: 47,60 Marita Koch, DDR 1985
Närmast: 47,99 Jarmila Kratochvilova, Tjeckoslovakien
Segerresultat OS i Paris: Avgörs fredag kväll
Kommentar: Det är bara Koch och Kratichvilova som varit under 47 sekunder någonsin och de tillhörde samma generation. Kochs rekord är dessutom en bra bit under den drömgränsen, så här talar vi uppförsbacke för dagens 400-tjejer.
800 METER
Gällande rekord: 1.53,28 Jarmila Kratochvilova, Tjeckoslovakien 1983
Närmast: 1:53.43 Nadejda Olisarenko, Ukraina
Segerresultat OS i Paris: 1:56.72 Keely Hodgkinson, Storbritannien
Kommentar: Caster Semenya sprang 1:54.25 som bäst trots de fördelar som hon hade, vilket säger något om hur tufft det är. Det finns en anledning till att det är friidrottens äldsta världsrekord just nu.
LÄNGDHOPP
Gällande rekord: 7,52 Galina Tjistjakova, Sovjetunionen 1988
Närmast: 7,49 Jackie Joyner-Kersee, USA
Segerresultat OS i Paris: Avgörs torsdag kväll
Kommentar: Ett annat rekord som känns relativt ouppnåeligt just nu, där tyska Malaika Mihambo är den nu aktive som varit närmast med sina 7,30 från VM i Doha 2019. Men det räcker bara till en tolfteplats genom tiderna.
DISKUS
Gällande rekord: 76,80 Gabriele Reinsch, DDR 1988
Närmast: 74,56 Zdenka Silhava, Theckoslovakien
Segerresultat OS i Paris: 69,50 Valerie Allman, USA
Kommentar: Är det här det svåraste rekordet att slå? Jag tror det, även om Mykolas Alekna visade att det är möjligt genom att slå herrekordet som stått sig lika länge. Men här skiljer det bra många meter till.
KULA
Gällande rekord: 22,63 Natalja Lisovskaja, Sovjetunionen 1987
Närmast: 22,45 Ilona Slupanek, DDR
Segerresultat OS i Paris:
Kommentar: Bland de sexton bästa i världen genom tiderna är det senaste resultatet från 1990 vilket säger allt om den här grenen. Idag är ingen i närheten av det här världsrekordet. Inte i morgon heller.
SJUKAMP
Gällande rekord: 7 291 Jackie Joyner-Kersee, USA
Närmast: 7 032 Carolina Klüft, Sverige
Segerresultat OS i Paris:;
Kommentar: Det skiljer mer mellan ettan Jackie Joyner-Kersee, än det gör mellan tvåan Carolina Klüft och Natalja Dybronska på 23-platsen i världen genom tiderna. Det säger det mesta.
Så tävlar svenskarna – hela schemat dag för dag
Medaljligan
| Nation |
|---|
Inga medaljer utdelade för vald sport.