42 av 61 medaljer togs med medicin

Andreas Käck

69 procent av Norges OS-medaljer togs med astmamedicin

helskärm

Norske skidsuveränen Martin Johnsrud Sundby har stängts av för att ha glömt att ansöka om medicinskt tillstånd för en astmamedicin.

Hur vanligt förekommande medicinen är?

Enligt VG har 69 procent av Norges alla OS-medaljer mellan 1992 och nu tagits av åkare som använt sig av medicin för astma.

Debatten om astmamedicin inom längdskidåkningen blossade upp rejält i början av 2011 då överlägsna norskan Marit Björgen talade ut som sin dispens för en då dopningsklassad astmamedicin.

Den medicinska expertisen var då enig om att medicinen inte har någon som helst prestationshöjande effekt.

– De som klagar är okunniga, sa svenske dopningsexperten Arne Ljungqvist till Sportbladet.

Stjärnan avstängd

Nu är astmamedicin på tapeten igen.

Detta sedan fjolårets mest dominanta åkare, Martin Johnsrud Sundby, stängts av i två månader för att ha glömt att ansöka om medicinskt tillstånd för den tillåtna astmamedicinen Ventoline.

– Jag tycker att det är en totalt orimligt dom att jag faller offer för en missförståelse. Jag har aldrig tagit mer än vad som varit tillåtet, sa 31-åringen själv, med tårar i ögonen, på en presskonferens.

69 procent av OS-medaljerna

Nu har norska tidningen VG grävt i arkivet.

I en ny undersökning har de kommit fram till att 42 av 61 norska OS-medaljörer från 1992 till nu togs av åkare som tagit astmamedicin.

Astmabesvär är vanligt bland skidåkare och även flera svenska landslagsåkare tar astmamedicin. Det svenska landslaget har varit hemlighetsfulla gällande vilka utövare som tar medicin, däremot har Anna Haag själv berättat att hon gör det.

Norska landslagschefen Vidar Løfshus säger också till VG att astmatikerna inte har någon fördel i spåren.

– Det lönar sig aldrig att ha astma, säger han.