Något liknande har aldrig hänt – det vore ett olyckligt avbrott
Strejk i Serie A? Ännu hotas helgens matcher av spelarnas protest mot det nya kollektivavtalet.
I dag avgörs saken.
Somliga kallar det groteskt, andra absurt, vansinnigt, som att skjuta sig själv i foten, för jävligt. Att det känns fullständigt overkligt är klart som korvspad. Serie A:s spelare har faktiskt redan utlyst strejk till helgen. Om den verkligen blir av är däremot tveksamt. Icke desto mindre har spelarna lyft sina knutna nävar mot utsugarna. I dag avgörs om de kommer att ligga kvar i sina sängar i sina lyxvillor, med sina avundsvärt vackra fruar, barn, hundvalpar, tjänare, inomhuspool, arton lyxbilar och allt det andra, när lördagen kommer.
Då får kulan ligga ensam och övergiven i en vrå i magasinet på stadion i sitt nät och allt som kommer att höras i arenornas kulvertar är ljudet av mössens små tassande fötter. Och Italiens alla tifosi, som har jobbat hela veckan för en vanlig knegarlön och som sett fram emot stormatchen Juventus–Lazio på söndag kväll?
Hur ska de reagera om mångmiljonärerna tar till sådana stridsåtgärder som normalt sker i deras fabriker?
Oerhört impopulärt
Strejk. Något liknande har aldrig hänt i italiensk fotbolls historia och förmodligen ingen annanstans heller. Det vore för de allra flesta klubbar ett olyckligt avbrott, när ligaspelet nu har kommit i gång ordentligt. Och det skulle uppfattas som ett oerhört impopulärt beslut, med spaltkilometer av kritik i tidningarna och oändligt många sura uppstötningar på olika fotbollsforum som följd.
Men hela dagen i går förde fotbollens fack Aic och arbetsgivare Lega Calcio stenhårda förhandlingar i fotbollsfederationens lokaler vid Via Po i Rom.
Det nya avtalet speglar de hårdnande villkoren i fotbollsvärlden som de ekonomiska realiteterna har medfört. Det innehåller också några nya paragrafer som knappast skulle accepteras av stjärnor i likvärdiga branscher som musik- eller filmindustrin. Den som tackar ja till ett miljonkontrakt, avsäger sig inte automatiskt grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Dessutom är det med fotbollsspelare som med skådespelare: några få når toppen, blir stormrika och världsberömda. Den stora massan harvar runt i okända klubbar eller på undanskymda scener med låg lön och utan att någon tar någon notis av dem. Ett fack ska representera alla, inte bara gräddklicken.
Klubbarna får total kontroll
Mot bakgrund av ett sådant resonemang får en eventuell strejk mer värdighet och blir mer begriplig. Det nya avtalet är stenhårt på de flesta punkter. Klubbarna får så gott som total kontroll över sina spelare, vad de gör på sin fritid, hur de uppträder när de är lediga och vem som ska kurera eller operera dem när de blir skadade.
Aic accepterar en del av dessa villkor. Men organisationen vägrar gå med på att en spelare som skrivit kontrakt med en viss klubb ska kunna flyttas över till en annan, mot sin vilja. Den fajten vann de i går kväll.
Den andra klausulen som spelarfacket absolut inte vill gå med på, är klubbarnas krav att träna olika spelare på olika sätt, beroende på deras rangordning. Genom att utöva olika träning skapar man ett A- och ett B-lag inom en och samma klubb, menar Aic.
Fotboll råkar vara vår planets mest älskade sport och det lyckliga fåtal spelare som ger spelet dess strålglans, behöver kanske inte skyddas från giriga klubbpresidenter. Men sett i ett vidare perspektiv om vad en arbetsgivare har rätt att kräva av en arbetstagare, finns det en viss logik i att Aic fortsätter den här striden. Även om det kanske leder till något så absurt som en strejk i Serie A.