Nya publiken kräver segrar – där har ni LHC:s problem
När Linköping möter Frölunda i kväll i den sjunde och helt avgörande kvartsfinalen är LHC stora favoriter.
Orsaken är enkel: de har det bästa laget.
Problemet är dock nästan lika enkelt att definiera: Linköping kan inte vinna viktiga matcher på hemmaplan.
Låt oss titta lite närmare på exemplet LHC.
Det är ingen rolig historia – på hemmaplan. Tvärtom, det är snarare en riktigt rysare. Terror på Elm Street, som jag vill minnas att jag skrev en gång i ett annat århundrade, efter ännu en avgörande förlust där nuvarande målvaktstränaren Mattias Elm spelat huvudrollen.
Så här ser det ut:
Linköping har mardrömsstatistik hemma i Cloetta center när det gäller avgörande matcher.
2007 blev det stryk i sjätte SM-finalen mot Modo – på hemmaplan.
2008 blev det stryk i sjätte SM-finalen mot HV 71 – på hemmaplan.
2009 blev det stryk i sjunde kvartsfinalen mot Skellefteå – på hemmaplan.
Med andra ord; LHC må vara ett storföretag med över 150 miljoner i omsättning och ett ansenligt eget kapital, men de har ett stort problem – de kan inte vinna avgörande segrar på hemmaisen inför sin stora och krävande publik.
Det finns fler spelare som måste kliva fram i kväll. Framförallt är det de kreativa spelarna. De som svikit vid de tidigare avgörande förlusterna.
Tony Mårtensson hade en sällsynt förmåga att försvinna i SM-finalerna mot Modo, och förra året var det de svindyra tjeckerna Jan Hlavac och Jaroslav Hlinka som gjorde sig totalt osynliga när de fick en massa jobbiga tacklingar emot sig.
Får Mårtensson vara ifred?
Tony Mårtensson har delvis samma rykte om sig att inte tåla hård uppvaktning men hans framgångar i KHL har ju motsagt det. Han blev framgångsrik mästare med Ak Bars Kazan i våras. I slutspelet sex mål och nio assist.
Han har varit ganska bra i kvartsfinalerna mot Frölunda, men han har också fått spela rätt ostörd.
Vi får se hur göteborgarna behandlar honom i kväll.
Den andra nyckelspelaren är hemmasonen Magnus Johansson som spelat en strålande hockey så här långt. I powerplay är han i världsklass. Jag blev förvånad under OS när jag såg hur väl hans klubbteknik och passningsgeni fungerade även på liten rink. Får han spela ut i kväll är Frölunda chanslösa.
Linköping bör alltså vinna.
Men sen har vi det där med hemmaspöket.
LHC:s stora starka hemmaspöke.
Jag tror att det kommer att spela en stor roll i kväll. Klubben har en bra publik, men den är krävande och inte särskilt hockeykunnig, i och med att Linköping är en ganska ny företeelse på den här nivån.
Jag menar, de första matcherna i hockey spelades för inte alltför många år sen – mellan två lag från Södertälje.
Nu spelar nästan enbart spelare från andra orter i laget. Magnus Johansson och reservmålvakten Christian Engstrand är de enda undantagen.
?
Publiken tror jag är det andra problemet.
De gillar spektaklet och de gillar segrar. Det känns ibland som om inte så många av alla de som stod på långsidan i gamla Stångebro Ishall är kvar nu när biljettpriserna stigit till det fyrdubbla. Alla de som minns hur det är att vara ett lag på väg uppåt och som missade att gå upp flera par gånger och som åkte ur elitserien direkt.
Rena storstadsfasonerna
Den nya publiken vill ha segrar och ingenting annat.
De kräver segrar och när de inte får det så visar de sitt missnöje. Det är rena storstadsfasonerna, om jag ska vara ärlig.
Det har inte varit bra för LHC när det gällt som mest.
Ibland undrar jag om inte spelarna är räddare för att förlora än de brinner för att vinna.
I kväll får vi veta vilket kapitel det här blir.
Ny förlust i avgörande match på hemmaplan?
Eller om det här spöket äntligen försvinner.