Höjdare & blunders

Publicerad 2015-05-08

Sportbladet fyller 15 år. Det firar vi med att bjuda på 15 höjdare.

Men vi bjuder också på oss själva med en lista på 15 lågvattenmärken sedan födseln 8 maj 2000.

Vad har varit bäst – och värst tycker du?

Diskutera i kommentarsfältet här nedan!

● Tävling: Vinn den rosa Sportbladet-mopeden – tävla här!

Världens snabbaste fotograf

Sportbladet har många prisbelönta fotografer, men ingen har fått mer uppmärksamhet än Usain Bolt.

Ja, just den Usain Bolt.

Under OS 2012 fick han lika i princip lika mycket publicitet för bilderna han tog med Jimmy Wixtröms kamera som för gulden han sprang hem.

Bolts bilder spreds över hela världen, och Wixtröm hamnade i BBC:s studio för att berätta om samarbetet med världens snabbaste man. Han överräckte kameran till Bolt även under VM i Daegu 2011 och skulle göra samma sak under VM i Moskva 2013.

Kameran som användes under OS i London signerades och såldes för närmare 100 000 kronor, som fördelades mellan Cancerfonden och Bolts egen fond för välgörande ändamål.

Stjärnornas bråk – på film

Sportbladet har lett utvecklingen på webben, och det finns många bevis på det. Ett av de tydligaste och första exemplen är bråket mellan Fredrik Ljungberg och Olof Mellberg under VM 2002. Endast tre svenska mediebolag fångade händelsen på film - SVT, TV4 och Sportbladet, som först var ute med de rörliga bilderna.

Janne ”Flash” Johansson, som höll i kameran, blir gärna påmind om det där träningspasset i Miyazaki. Och att 1 030 515 människor har sett filmen på Youtube.

I dag är det en självklarhet med rörligt material på Sportbladet, och så har det varit länge. Robert Lauls diskussionsprogram om fotboll lockade många tittare 2008-2013, Leifbys Big Ten blev en succé och numera är Hockeystudion och Sportbladet News populära inslag i tablån.

Tunga avslöjanden

Genom åren har Sportbladet levererat många avslöjanden som har ”satt avtryck i parketten”. År 2000 kunde vi, för att ta ett exempel, berätta att Clarence von Rosen var nazist. Det fick Svenska fotbollförbundet att skrota SM-bucklan som bar hans namn och ta fram ett nytt vandringspris, Lennart Johanssons pokal.

Förbundet valde att även ändra regelverket sedan Sportbladet avslöjat att skyttekungarna Afonso Alves (2004) och Wanderson (2009) spelade för Malmö FF respektive Gais trots att de saknade uppehålls- och arbetstillstånd.

Bevakning av Zlatan

Zlatan Ibrahimovic är Sveriges största fotbollsstjärna genom alla tider, och få har lyckats punktmarkera honom lika bra som Sportbladet. När Zlatan flyttade till Barcelona 2009 gjorde Johanna Frändén samma sak, och när han 2012 drog till Paris följde både hon och Jennifer Wegerup, som bevakade honom i Milano, efter. Den störste av alla stora har till och med ägnats ett eget tv-program, ”TV Z”.

Ettorna

Sportbladet fyller 15 år, men lekfullheten är oförändrat stor. Det märks, inte minst, på tidningens hyllade förstasidor. 2002 tog vi emot det första designpriset, från Society for news design.

Den prisade ettan föreställer Kajsa Bergqvist, som just har hoppat 2.05 meter och satt nytt svenskt rekord. Hon blickar mot en tändsticksask, som symboliserar avståndet till världsrekordet. ”Nu har du världsrekordet som i en ask, Kajsa”, lyder rubriken. Magnus Herbertsson och Jarkko Päiväniemi låg bakom idé och formgivning.

Modet att vara annorlunda

Sportbladet är en sällsynt självständig tonåring, och det blev uppenbart den 8 mars förra året. Då, på Internationella kvinnodagen, gav vi ut en papperstidning som nästan enbart handlade om damidrott.

Den outsinliga hatkärleken

Får vi chansen så tar vi den gärna. Att retas lite med norrmän och finländare, alltså. Håll med om att det inte finns mycket som slår ett skidlopp där Marcus Hellner är före Petter Northug i mål, eller en hockeyfinal där Tre Kronor förvandlar finska lejon till vilsna gatuhundar.

Samtidigt är vi inte missunnsamma, utan vill dela glädjen med invånarna i våra grannländer. Som efter OS-finalen 2006, då tre Kronor slog Finland med 3–2. Som tröst lärde Sportbladet alla finländare hur man, steg för steg, tillverkar en egen guldmedalj med hjälp av ananasringar och hallonsnören. Det var så pedagogiskt gjort att till och med en norrman skulle förstå.

Lasse Anrell, om någon, var en mästare på att reta gallfeber på norrmän och finländare. Han döpte om Northug för Nollthug inför skid-VM i Holmenkollen 2011 och totalsågade friidrotts-VM i ”Hellsinki” 2005.

Wennman i drevet

Intresset för engelsk fotboll är, var och förblir stort i Sverige. Ja, Tipsextra-generationen får ju barn, som i sin tur får barn. För att tillgodose läsarnas behov har Sportbladet sedan 2006 haft Peter Wennman stationerad i London. På ett personligt och omisskännligt sätt skriver han krönikor om Premier League och det engelska landslaget. Sedan 2002 har han upplevt sex mästerskap och ett oräkneligt antal kvalmatcher tillsammans med ”Eleganten”, ”Luffarn”, ”Laptop”, ”Babyface” och de andra medlemmarna i det engelska drevet, och fler ska det bli.

Granskningarna

2015 handlar mycket om snabb journalistik, men Sportbladet tar sig även tid och går på djupet. Kommunal dopning. Fotbollsagenterna. Alkoholen inom idrotten. Fotbolls-VM i Qatar. Idrottsledare och sexförbrytare. Korruptionen inom brottningen. Granskningarna har varit många, och fler är att vänta.

Fler kanaler än någonsin

Får du inte nog av de rosa profilerna? Grattis, i dag kan följa de flesta medarbetare genom bloggar, Twitter och Instagram.

Trenden att blogga om sport startade 2005, då Olle Svalander – eller Mats Hård som den mystiske bloggaren bakom The Fine Art of Losing kallade sig – fick mycket publicitet.

Pennorna

De blir regelbundet prisade för sina krönikor och reportage, och det är inte utan anledning. I Simon Bank och Erik Niva har Sportbladet den svenska sportjournalistikens två finaste pennor. Det är inte skryt. Det är fakta.

Niva blev nyligen nominerad till Årets stilist av tidningen Journalisten.

”Ett närvarande journalist-jag talar direkt till läsaren, utan att ställa sig i vägen för vare sig berättelsen eller svåra frågor som kräver ställningstagande”, står det bland annat i motiveringen.

Vi hade inte kunnat säga det bättre själva.

Silly season-satsningen

Mode- och livsstilsbloggar var länge dominerande, men 2009 startade vi silly season-bloggen som snart skulle bli Sveriges största proffsblogg. Det låter som en halvtaskig kvällstidningsrubrik, men inför varje transferfönster lockar vi fler besökare än Kenza, Blondinbella, Kissie och allt vad de heter. Det är, ska ni veta, stort i bloggvärlden.

Även silly season-tv, som drog i gång 2011, har blivit en succé. Deadline day-sändningarna, som pågår i sex eller tolv timmar, har som mest lockat över en halv miljon tittare.

Biblarna

Pierre de Coubertin, de moderna olympiska spelens fader, liknade idrotten vid religion, så det är ingen tillfällighet att Sportbladet har en bibelredaktion. Produktionen utökades efter nedläggningen av Sportmagasinet och har blivit en stor succé. Premiärbibeln, som kom ut inför fotbolls-EM 2008, sålde i hela 125 000 exemplar. Hundratjugofemtusen. Sedan dess har redaktionen fortsatt att leverera nio-tolv biblar om året.

Guldbollen

Det är inte utan stolthet Sportbladet, i samarbete med Svenska fotbollförbundet, delar ut Guldbollen till landets främste fotbollsspelare. Det är med samma stolthet Zlatan Ibrahimovic tar emot den i princip varje år. 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014...

Poddarna

...och här är 15 blunders

Sportbladet – ett hot mot demokratin?

Inför VM i Tyskland 2006 avslöjade Sportbladet en frisparksvariant från landslagets stängda träning. Det borde vi inte ha gjort, ansåg Lars Lagerbäck.

På presskonferensen efter en vänskapslandskamp mot Chile gick förbundskaptenen till hårt angrepp mot Sportbladet, som han ansåg vara ett hot mot demokratin.

– Vi ska inte behöva ha helvetiskt stängda träningar med 100 vakter. Det här har skapat irritation i gruppen och minskar definitivt våra chanser i VM, sa Lagerbäck.

Visst, om det inte vore för avslöjandet hade Sverige slagit Tyskland. Enligt Expressen, som skrev sida upp och sida ner om Lagerbäcks raseri, svek vi vårt land. Om du frågar oss jobbade vi vidare efter den affärsidé som fick Lars Johan Hierta att starta Aftonbladet 1830.

Kontaktannonsen

De flesta människor sätter in kontaktannonser för att, som namnet antyder, få kontakt med människor. Robert Laul formulerade 2003 en fejkad kontaktannons som fick Zlatan Ibrahimovic att bojkotta Sportbladet i sju år.

”VILL DU VINNA CHAMPIONS LEAGUE MED MIG? Atletisk kille på 22 år, 192/84, med mörkt hår och mörka ögon söker kvinna i lämplig ålder för seriöst förhållande. Jag är rök- och spritfri, mina intressen är fotboll och fräcka bilar. Gillar barn. Jag finns i Amsterdam, var finns Du?”

Det var, utgår vi ifrån, inte tack vare dessa rader som Zlatan Ibrahimovic och Helena Seger blev ett par.

Robert Laul blir inte, utgår vi också ifrån, best man vid ett eventuellt bröllop.

Feltipsens mamma

Idrotten är oförutsägbar, har vi insett genom åren. Ja, fråga Mats Wennerholm, som plockade fram en sällsynt smutsig kristallkula inför NHL-säsongen 2005–2006.

Vad han såg mellan tumavtryck och repor? Att blivande Stanley Cup-mästarna Carolina Hurricanes var sämst av samtliga 30 NHL-lag.

Lasse Anrell skrattade gott åt det – fram till SM-slutspelet 2012. Det var då han tvingades se sitt eget jumbotips, Brynäs, bli svenska mästare

Sa grattis – till förloraren

Lasse Anrell, som under många år var krönikör på Sportbladet, såg sin första speedwaymatch i Västervik 2001.

Hur det gick? Så där, och det berodde inte på att han hade allergisnuva och snöt sig 493 gånger under de 28 milen från redaktionen i Stockholm.

Efter matchen stegade han fram till lagledaren Jörgen Kling, sträckte fram högernäven och sa grattis. Kling såg något förvånad ut, vilket förklaras med att hans Team Svelux precis förlorat med 35–60 och missat slutspelet.

– Han fnös bedrövat, föraktfullt och ångestfyllt. Han var inte glad, men jag är inte ensam i bedrövelsen, säger Lasse Anrell.

Han berättar att han tänkte på händelsen så sent som i våras, då David Fjäll ska ha sagt grattis till AIK-tränaren Andreas Alm efter cupförlusten mot Hammarby.

Felstavningarna

Det svenska alfabetet består av 29 bokstäver, och det är inte alltid lätt att hålla ordning på dem. Speciellt inte under tidspress, då fingertopparna har en förmåga att jobba snabbare än hjärnan. Eller vad säger ni, Zlatan Ibrahimovich, Wayne Gretsky och Andreas Vinziguerra?

Braksuccén

Hockeyprofilen Tomas Ros är känd för att rasa – men genom ett bord? Det var just vad som hände i direktsändning 2012, när han och Niklas Holmgren kommenterade Djurgården-Karlskoga i S24.

Bordet de satt på i Hovet gav helt enkelt vika för hockeyexperterna.

– Det var det roligaste jag har varit med om under alla år, sa Holmgren mellan skrattanfallen.

Det var, kan vi försäkra, inte bara han som garvade.

När sa du slitbjörn senast?

Aftonbladet har så många läsare att även nykomponerade ord och uttryck kan bli vedertagna. Som nakenchock. Ordet användes första gången i samband med schlager-EM i Tallinn 2002, som en beskrivning av Afro-Dite-medlemmarnas klädval, och ingår sedan 2006 i Svenska akademiens ordlista.

”Slitbjörnen”, som användes till ett reportage om Pavel Nedved, blev inte lika anammat. Elva år efter publiceringen ger ordet sex träffar vid en sökning på google. Redigeraren bakom rubrikvalet är, som vi säger på redaktionen, en riktig arbetsgroda.

Lika som bär?

Magnus Carlson, sångare, 43.

Magnus Carlsson, sångare, 38.

Ett ”s” och några års skillnad gör ibland all skillnad i världen.

I samband med att Söderstadion gick i pension gjorde Sportbladet en stor enkät där Hammarbyprofiler fick berätta om sina bästa minnen av arenan. I enkäten fanns Magnus Carlsson, sångare, 43. Problemet? Reportern hade ett ”s” för mycket i efternamnet och redigeraren kopplade ihop namnet med schlagersångaren – inte Weeping Willows-sångaren som i samband med avslutningsmatchen på Söderstadtion var på plats för att sjunga.

Resultatet: Sportbladets reporter på plats fick försvara det publicitiska haveriet.

Sportgalet

2002 kom vi på den lysande idén att under namnet Sportgalet bjuda läsarna på roliga timmen i skriftlig form. Det bästa med satsningen var att den lades ner redan efter några månader. Tidningspapper kan ju användas till så mycket vettigare saker, som att putsa fönster och tina räkor.

Känner du någon som någon gång skrattade åt innehållet är du välkommen att höra av dig. Det ligger en pruttkudde och fyra vitlökskarameller i potten.

Läsarstormen med stort L

Minns ni VM-finalen mellan Frankrike och Italien 2006, när Zinedine Zidane skallade Marco Materazzi? Det är klart att ni gör.

Dagen därpå, den 10 juli, påstod sig Sportbladet ha svaret på frågan en hel fotbollsvärd ställde sig. ”Sanningen bakom Zidanes attack”, stod det ju på löpsedeln och på förstasidan tillades ”Orden fick stjärnan att se rött”.

Problemet? Zidane pratade, som väntat, inte med några journalister efter matchen.

Det dröjde några dagar innan fransmannen uttalade sig och den som ville höra Materazzis version fick vänta ett drygt år. Det var då, i augusti 2007, italienaren berättade att han svarat ”Jag föredrar horan som är din syster” när Zidane erbjudit honom den tröja han slet i.

Anders Gerdin, Aftonbladets dåvarande chefredaktör och ansvarige utgivare, tvingades däremot uttala sig omgående, för att be alla upprörda läsare om ursäkt. Den rosa rodnaden satt i länge.

”På torget i Mora”

Efter Färjestads SM-guld 2011 var det fest sent in på småtimmarna. Veteranen och Värmlandssonen Pelle Prestberg blickade dock redan fram mot morgondagens firande på torget i Karlstad och snackade upp det för Cristopher ”Torpet” Nihlstorp som precis tagit sitt första guld.

– Jag sa till ”Torpet” att i môra får du vara med om det bästa du varit med om i livet.

Men redigeraren som tog hand om texten var inte särskilt bevandrad i den värmländska dialekten – och såg ett ”korrekturfel” och skrev om.

– Jag sa till ”Torpet” att i Mora får du vara med om det bästa du varit med om i livet.

Kickern: Prestberg var redan klar för lokalrivalen Leksand.

Var det en blåsning?

2006, då Färjestad och Frölunda gjorde upp om SM-guldet, skapade Per Ledin rubriker genom att kalla Tommy Salo för tjockis i direktsändning.

Efteråt hörde en man vid namn Peter Fredriksson av sig till Sportbladet. Han påstod sig företräda föreningen ”Överviktiga, men glada” och krävde att Ledin skulle straffas för hånet.

– Vi vill att Ledin stängs av resten av slutspelet. Det som Ledin har sagt föder en massa problem. Tänk hur många barn som kommer att mobbas efter hans uttalande, sa Peter Fredriksson.

Eftersom ingen hade hört talas om ”Överviktiga, men glada” före tjockishånet och heller inte efteråt misstänker vi att vi utsattes för en blåsning. Var det du som busringde, Salo?

Källor och lögner

Vem ska jag tro på? Det var inte Thomas Di Leva som sjöng så. Det var Mats Wennerholm under friidrotts-VM i Berlin 2009.

Enligt en mycket trovärdig källa hade ju Daniel Bailey, Usain Bolts träningskamrat, fastnat i en dopningskontroll efter 100-metersfinalen, så Wennerholm levererade sitt scoop.

Det visade sig dock att källan hade fel, så friidrottsexperten tvingades lägga sig platt inför en hel friidrottsvärld.

– Mina felaktiga uppgifter skapade VM:s största mediakarusell här i Berlin, skrev Wennerholm dagen därpå.

Efter mästerskapet inledde Daniel Bailey en rättslig process mot Aftonbladet.

Det gjorde inte Justin Gatlin, som för sina dubbla guld i Helsingfors-VM 2005 utsågs till Årets största idrottsstjärna av Sportmagasinet.

Amerikanen hade åkt fast för dopning, men fick domen hävd eftersom han tog amfetaminpreparatet Adderall mot ADD, en form av ADHD.

– Sedan dess har jag missionerat och slagits för att bevisa för alla att jag är en ren, sann idrottsman, sa Gatlin.

Ett halvår senare lämnade samme man ett dopningsprov med spår av testosteron och blev avstängd i fyra år.

Vem ska jag tro på?

Genanta rättelser

Som alla andra 15-åringar gör vi fel ibland, och då ber vi om ursäkt och sätter in en rättelse. Som när Ola Wenströms enkätsvar i själva verket tillhör Ola Andersson, och när en bild på Niclas Hävelid påstås föreställa Andreas Lilja.

Den där Tryckfels-Nisse finns inte på riktigt, om någon trodde det.

Felaktiga resultat

Sportjournalistik handlar i grunden om att rapportera om vem som vann och vem som förlorade. Vad kan då bli mer ödesdigert än när resultatet för hemma- och bortalaget byter plats eller när ett kommatecken blir till en punkt och resultatet plötsligt blir helt obegripligt.

Sportbladet