Smällen: Det är en stor, stor oro för klubbarna
Sportbladet avslöjar: fotbollen och hockeyn kräver ny lag
Publicerad 2023-04-06
Storklubbar i fotboll och hockey har förlorat sitt effektivaste verktyg mot stök och våld på läktarna.
Under matcherna är kameror riktade mot läktarna.
Men numera får arrangörerna inte titta på bilderna.
2019 införde polisen sin så kallade villkorstrappa. Från fotbollens håll klagade många på att den skulle leda till kollektiv bestraffning när enstaka besökare exempelvis kastade knallskott eller slogs.
Två år senare revs trappan till förmån för ett närmare samarbete mellan ordningsmakt och klubbar. Tanken var att arrangören, ofta hemmalaget, i högre grad skulle hjälpa till med att få bort stöket.
Visionen mötte jubel. Den verkade logisk, för rimligen var klubbarna bäst lämpade att granska övervakningskamerornas bilder, identifiera olämpliga handlingar och stänga av de som misskött sig. Eller arbeta med mjukare värden, som att söka upp vissa supportrar och diskutera deras beteende på läktarna. Sitta ner med föräldrarna om de utpekade är barn.
Men i år har samarbetet försvårats.
Finn en omväg, men...
– Vi har fått ett hack i skivan. Vi har tagit flera steg bakåt i strategin som idrotten och polisen tagit fram tillsammans för att få bort enskilda individer och inte straffa kollektivet, säger SvFF:s säkerhetsansvarige Martin Fredman.
Vad som skett är ingen lagändring, men i januari meddelade arenabolagen Stockholm Live (bland annat Friends Arena, Tele 2 Arena och Hovet) och Got Event (Ullevi, Gamla Ullevi och Scandinavium) en ny tolkning av bestämmelserna. Till följd av dataskyddsförordningen, i folkmun GDPR, får enbart rättsväsendet titta igenom övervakningsbilder efter matcher.
– Det finns inget fiendskap mellan oss och arenaägarna. Lagen ser ut som den gör. Men den försvårar vårt arbete enormt. På landskampen mot Azerbajdzjan i mars kunde vi inte identifiera vem som kastade in en stol eller höll upp en banderoll på läktaren. Det är en klar försämring för oss, säger Fredman.
I teorin finns en omväg för att ändå visa bilderna. Om ett misstänkt brott begåtts på läktarna kan polisen kalla in representanter från klubbar eller förbund och be om hjälp med identifiering.
”Inte bara kasta i finkan”
Men i praktiken är systemet klumpigt och tidsödande, anser Martin Fredman. Polisen kan inte utreda alla ordningsstörningar och kommer knappast att be om hjälp varje vecka.
Dessutom, poängterar SvFF:s säkerhetsansvarige, är avstängningar och böter en väldigt liten del av säkerhetsarbetet.
– Kameraövervakning kopplas ofta till det repressiva. Till identifiering av brottslingar. Men det handlar inte bara om att kasta någon i finkan, utan jag som arrangör vill nyttja bilderna för att se publikflöden. För att förhindra köer. Men också för att hitta sjukdomsfall på läktaren, eller kanske en brand. Utan kamerorna är vi blinda, säger Martin Fredman.
Frågan är större än att bara gälla Djurgården, AIK, Hammarby, IFK Göteborg och Frölunda. Efter den nya tolkningen har förbundet varit runt i alla svenska elitklubbar i fotboll. Alla står inför samma svårigheter och enighet råder, menar Fredman, gällande den besvärliga situationen.
Nya lagar tar tid
Fotbollen och hockeyn har tagit hjälp av Riksidrottsförbundet att lösa knuten. De uppvaktar Rikspolischefen och Riksåklagaren och hoppas få till en snar lagändring, allt medan fotbollen rullat igång sina serier och hockeyn är framme vid slutspel.
Men nya lagar brukar dröja, så tills vidare hoppas de hitta en mellanväg som återigen ger arrangören rätt att titta på övervakningskamerorna.
– Vi förstår arenaägarna. Integriteten är viktig och de kan inte riskera hårda böter för att dela materialet. Men när SvFF hyr Friends för landskamp kanske man i avtalet kan skriva kameraövervakningen på hyresgästerna. Det är i alla fall en möjlighet vi tittar på, säger SvFF:s säkerhetsansvarige Martin Fredman.
För RF-ordföranden Björn Eriksson är frågan högprioriterad. Han anser att den rådande situationen är ohållbar, för polisen hinner inte utreda allt som sker på matcherna och rättsväsendets redskap räcker inte alltid till.
– Det är en stor, stor oro. För vad som slås undan är klubbarnas möjlighet till arrangörsavstängningarna, vilket redan i huliganutredningen 2012 påtalades var en bra metod för klubbar att bemästra sina ordningsproblem. Man kan inte bara belasta polisen, säger Eriksson.
