”Jag fick reumatism som tonåring”
Supertalangen som försvann – och gjorde comeback
Publicerad 2020-02-25
Maria Adler var supertalangen som skulle bli nästa svenska världsstjärna i handboll.
Men kroppen satte stopp och hon lade av som 25-åring.
Nu visar det sig att hon drabbades av reumatism redan som tonåring.
– Det var skönt och förklarade det mesta. Man var inte bara en mes, säger hon med ett skratt.
I början av 2010-talet betraktades Maria Adler i Lugi som den kanske största talangen svensk damhandboll någonsin fått fram.
Vänsternian debuterade redan som 15-åring i elitserien i mars 2008 och utsågs till årets komet 2011.
Adler var med och tog Sveriges första, historiska medaljer på flicksidan med gulden i JVM 2010 och U20-VM 2012. Både i UEM 2011 och UVM 2012 togs hon ut i turneringens all star-lag.
Just 21 år fyllda värvades storskytten till danska Odense där hon spelade i fyra år. De sista säsongerna präglades av skador i framför allt skottaxeln men sommaren 2017 flyttade till slovenska storklubben Krim.
Redan efter ett halvår bröt hon kontraktet och flyttade hem till Lund, 25 år gammal. I mars 2018 meddelade Adler att karriären var över och sedan dess har det varit tyst kring det förra superlöftet – fram till i torsdags. Då meddelade Lugi plötsligt att Adler skulle göra comeback och i fredags var hon med när laget förlorade mot Önnered i SHE.
”Då är man ensam i Ljubljana”
I pressmeddelandet förra veckan stod det att du hade fått uppleva idrottens baksida ”då ingenting stämmer varken socialt eller på planen i ett land i öst” – vantrivdes du?
– Det var en blandning. Det är svårt att träna, och inte lika kul heller, när man har ont i kroppen alltid. Då blir det inte så mycket speltid och då är man ganska ensam när man sitter nere i Ljubljana. Man känner sig inte riktigt hemma. Jag var också den ende skandinaven i laget, säger Adler.
För ett år sedan fick Adler svaret på varför hon hade konstant ont i kroppen de sista säsongerna – hon har reumatism.
– Jag hade fortfarande problem ett år efter att jag slutade spela så då gick jag till vårdcentralen. Det blev röntgen och grejer och slutade på reumatologen. Det visade sig att jag har haft reumatism sedan jag var tonåring. Det har varit en starkt bidragande orsak till att det varit som det har varit. Det har inte bara handlat om handbollsskador utan spridit sig i hela kroppen. Man sa alltid att jag hade en tendens att få överbelastningsskador.
Men orsaken var snarare reumatismen.
– Man har en konstant inflammation i kroppen, eller i lederna rättare sagt, och det innebär också att man blir trött.
Hur kändes det att få det beskedet?
– Det var skönt och förklarade det mesta. Man var inte bara en mes, säger hon med ett lätt skratt.
Drömde om OS
I dag mår Adler mycket bättre.
– Nu har jag fått behandling med olika mediciner och det känns väldigt bra. Det är därför jag över huvud taget kan träna igen.
Känns det bittert att det inte upptäcktes tidigare?
– Jag har funderat på om jag känner någon form av bitterhet. Klart man har tänkt om det hade kunnat vara annorlunda. Men nej, bitter kan jag inte säga att jag är.
Du sågs ju som nästa svenska världsstjärna - vad hade du själv för drömmar?
– Jag hade drömmar om att spela Champions League, mästerskap och OS. Jag fick faktiskt ett par matcher i Champions League med Krim så det kunde jag bocka av (skratt).
I landslaget stannade det vid tolv landskamper.
– Jag var med i någon bruttotrupp och någon samling inför. Men jag fick oftast någon snöplig skada, framför allt med axeln, och klart att man inte kan spela mästerskap då. Det är klart att det är tråkigt att jag inte fick några dammästerskap, men jag fick det som ungdom och junior och det var väldigt roligt.
”Alltid lockats av blåljus”
På torsdag spelar hon på hemmaplan i den vinröda tröjan igen för första gången på sju år.
– Det är jätteroligt att spela igen, men vi får se hur kroppen svarar på den här belastningen.
Någon ny, ”riktig” satsning blir det inte för Adler, som är inne på sista året på sjuksköterskeutbildningen.
– Jag spelar den här säsongen ut. Sedan är det avslutat. Tror jag. Vi ska ha praktik i höst och efter nyår ska jag söka jobb. Det kommer inte att bli aktuellt att spela nästa säsong. Det är lite revansch nu bara.
Drömmarna om VM och OS är utbytta mot ett jobb som ambulanssjuksköterska.
– Jag har alltid lockats av det här med blåljus och köra ambulans. Det var grundtanken när jag började plugga. Men då måste man gå vidareutbildning efter att man är klar som sjuksköterska. Det finns en plan, en dröm, säger Adler.