Rydén: Nu väntar en vår som är svårare än någonsin
Sverige körde planenligt över Bosnien-Hercegovina, men efter en tuff höst väntar nu en vår med ett kval som är svårare än någonsin.
Det är klart Sverige ska till Schweiz.
Frågan är bara hur många branta serpentinsvängar de ska behöva på vägen dit.
Mest nerv i matchen var det kanske när startelvan släpptes. Det tillhör inte vanligheten att Peter Gerhardsson kastar om i sin uppställning men i kväll bjöd han på sju ändringar. Tack för det.
I och med Nations League har träningsmatcherna försvunnit, möjligheten att testa spelare är borta. Alla matcher har varit matcher som har varit av betydelse, matcher som måste vinnas.
Så var det så klart i kväll också, men tack vare 5–0 på bortaplan fanns möjligheten att testa och den tog Blågult.
Det bjöds på en trebackslinje där Häckens formstarka mittback Josefine Rybrink fick chansen. Ett innermittfält där Bennison var tillbaka från start. Den forna Hammarbyduon Madelen Janogy och Matilda Vinberg på varsin kant. Gerhardsson lyckades till och med hitta utrymme för både Rosa Kafaji och Anna Anvegård droppandes bakom Stina Blackstenius.
Jobbig jävel i boxen
Kanske var det någon förändring för mycket från start för att få maximal utdelning och se vad de här spelarna går för, men visst fanns det de som tog chansen.
Som Matilda Vinberg. Med nummer 8 på ryggen klev hon ut på sin tidigare hemmaplan fylld med självförtroende. Det spelade ingen roll om hon gick i gräset i en duell, det var ändå hon som klev ur den med bollen. Till publikens jubel.
Det var också hon som spräckte nollan efter en smart löpning på en ”inövad” variant, de hade åtminstone pratat om den.
Att Blackstenius hittade nät var inte bara bra för hennes självförtroende, det var bra för hela laget.
Att Kafaji fick göra sitt första landslagsmål efter ett solonummer till 3–0 på hemmaplan i Stockholm var fint.
Att Angeldahl gjorde kvällens snyggaste mål när hon efter en misslyckad passning tog saken i egna händer och satte 4–0 var inte mer än rätt, innemittfältaren var bäst på plan.
Att Pauline Hammarlund sen var den som satte matchens sista mål. Ja, det var väl egentligen inte heller några konstigheter. Det är i boxen hon hör hemma och det är skönt att Sverige har en spelare som kan komma in och vara en jobbig jävel just där.
Får inte bli en falsk trygghet
Sverige vann till slut dubbelmötet med 10–0 och det var som sagt aldrig riktigt spännande. Ändå var det barn som satt som trollbundna. Unga flickor och pojkar som såg sin första landskamp någonsin. En mamma berättade i paus hur hennes son satt som klistrad och tyckte att det var hur spännande som helst.
I den andra halvleken följdes hörnorna inte enbart av hejarop om en boll som ska in. Mobillamporna lös upp där de vajade i takt och tillsammans med dem så tändes också ett hopp om framtiden.
Monica Jusu Bah fick göra sin landslagsdebut medan både Rosa Kafaji och Matilda Vinberg gjorde sina första landslagsmål. Det är en trio 20-åringar som vi förhoppningsvis får se mycket mer av i den blågula tröjan framöver.
Matchen på Tele2 Arena var en transportsträcka, raka vägen mot ett stenhårt EM-kval. Om en månad är det på riktigt.
På tisdag lottas Sverige in i den tuffaste kvalgruppen någonsin. De har aldrig haft så kort tid på sig att förbereda sig, skadelistan är lång.
Det gäller att inte ta det här som någon falsk trygghet. De svenska spelarna var i veckan inne på att det är motståndarna som gråter över att Sverige ligger i pott tre, vi får väl se. Står det Spanien och England på de två första då kan våren bli mörkare än hösten.