”Vill ha en medalj med mig hem”
Uppdaterad 2016-08-15 | Publicerad 2016-08-13
Anna Laurell Nash tillbaka i Rio
RIO DE JANEIRO. Hon var i Rio de Janeiro på bröllopsresa, men då tillät inte reskassan några souvenirinköp.
Den här gången ska boxaren Anna Laurell Nash inte vända tomhänt hem.
– Om jag inte varit en medaljkandidat hade jag inte kvalat, klargör 36-åringen.
Hon trodde att karriären var över efter OS i London 2012, men när de styrande höjde åldersgränsen från 34 till 40 år tänkte hon om.
Om hon ångrar att hon gjorde comeback i januari 2014?
Här och nu står hon i OS-byn med ett leende som klyver ansiktet i två halvor. Det är ett svar så bra som något annat.
– Det känns som att jag tog helt rätt beslut och jag är mer förberedd på att vara här nu. Att jag har varit på ett OS tidigare gör mig lugnare. Då, i London, var jag tagen av allt runt omkring. Jag var äntligen på OS, det största, och jag hade jobbat så länge för det, säger 36-åringen.
Dubbla förluster i våras
Anna Laurell Nash, som har två VM- och tre EM-guld i mellanviktsklassen på meritlistan, går in i ringen under söndagen, då Savannah Marshall står för motståndet. Anna mötte brittiskan i våras och förlorade båda matcherna, men det var då det.
– Det blir tufft, men jag vet vad jag ger mig in på och har lite revanschlusta. Det har varit ganska jämna matcher och jag vet vad jag ska göra: Hålla försvaret tätt och följa upp mina attacker, säger Anna.
”Jättehäftigt vara här”
För svenskan är Rio de Janeiro förknippat med ljusa minnen och hon vill att det förblir så. Det var hit hon och maken Daniel åkte på smekmånad i december 2013, och det var då de insåg det lämpliga med ytterligare en OS-satsning.
– Jag älskar Rio, kanske för att jag var här på bröllopsresa. Det är så härligt med stranden och djungeln, man kan gå ut och käka, folk var vänliga, du har badmöjligheterna och folk sportar på stranden. Det passar mig väldigt bra. Att vara här och tävla är väldigt annorlunda. Jag är mest på rummet och softar, upplever inte så mycket av stan. Men det känns jättehäftigt att vara här igen. Det är stort, att jag är här.
Fick du med dig några souvenirer hem från bröllopsresan?
– Det var inte mycket, för vi hade väldigt dåligt med pengar. Vi beställde tre nätter i förväg på vandrarhem och bodde runt lite. Det blev inte så mycket, men jag tror att vi köpte sandaler, flip-flops. Något mer? Nej, nej.
Nu då?
– Jag vill ha en medalj med mig hem. Det finns en chans och den är ganska stor, säger Anna Laurell Nash.