De är Serie A:s tio argaste galningar

Sportchansens Lars Nylin listar tio folkilskna profiler

Det är möjligt att Serie A förlorat i stjärnglans.

Men på en punkt är ligan fortfarande hetast: ingenstans finns så många rosenrasande, stundtals spritt språngande galna klubbdirektörer, tränare och spelare.

Sportchansen listar tio av de mest folkilskna.

1. Maurizio Zamparini, president Palermo

Varuhusmogulen från Udine är i en klass för sig. Han har alltid något att säga. Zamparini tycker allra oftast till om sina egna coacher – han har kickat 30 stycken sedan han 1987 köpte Venezia och gjorde entré i fotbollen – men ”Zampa” gapar regelbundet även om domare, andra klubbdirektörer, om kort sagt allt.

2. José Mourinho, tränare Inter

Serie A måste passa portugisen som hand i handske. I Premier League fick han mothugg av Alex Ferguson och stundtals media. I Italien är alla på honom, han har redan hunnit med krockar med exempelvis Claudio Ranieri, Pietro Lo Monaco, Mario Beretta och stövellandets samtliga journalister. Mourinhos taktik att dra uppmärksamhet från spelarna fungerar kort sagt strålande.

3. Antonio Cassano, spelare Sampdoria

När Cassanos självbiografi släpptes nyligen underströks ett faktum: den i italiensk fotboll som Cassano inte haft en fejd med finns inte. Cassano har så många gånger kolliderat med tränare och lagkamrater att Romatränaren Fabio Capello 2002 myntade uttrycket ”cassanata”, som en eufimism, förskönande omskrivning, för dålig laganda.

4. Luciano Moggi, f. d. klubbdirektör Juventus

Nyligen dömdes Moggi till 18 månaders fängelse för korruption, följden av hans huvudroll i den mut- och korruptionsskandal som häromåret i grunden skakade om italiensk fotboll. Men inte ens från fängelset kan Moggi låta bli att tycka till om det mesta som rör sig i sammanhanget calcio.

5. Pietro Lo Monaco, klubbdirektör Catania

Efter att Catania i höstas hade mött Inter på Guiseppe Meazza sa en upprörd Lo Monaco om den frispråkige Inter-tränaren Mourinho: ”Han borde få tänderna inslagna”. Mourinho kontrade med sedvanlig ironi: ”Vem är denne Lo Monaco? Jag känner till furstendömet Monaco, men inte Lo Monaco. Vill han bli känd med hjälp av mig får han betala mig royalty.” När lagen möttes på Sicilien var Lo Monaco aningen mer försiktig och nöjde sig med: ”Han (Mourinho) borde ha cement i käften…”

6. Claudio Lotito, ordförande och ägare Lazio

Argast och mest pratglad av de nuvarande klubbägarna i Serie A. Paulo di Canio är bara en spelare i Lazio som kolliderat med sophämtningsmiljonären från Neapel.

7. Walter Zenga, tränare Catania

Målvaktsikonen Zenga, ”spindelmannen”, hade kort stubin som spelare. Han har inte blivit mycket lugnare på bänken, Zenga har i Catania redan hunnit med kollisioner med såväl klubbens supportrar som journalister.

8. Aurelio di Laurentis, ägare Napoli

Filmproducenten och klubbägaren di Laurentis stod för årets citat 2008. När några av klubbens kontrakterade spelare ryktades vara på väg till Premier League kommenterade en upprörd di Laurentis: ”England är dåligt, livet där är dåligt, maten är usel, och engelska kvinnorna vet inte vad en bidet är, de tvättar inte ens sina underliv!”

9. Jean-Claude Blanc, VD Juventus

Blanc är det färskaste exemplet på bindgalen italiensk fotbollsboss. Det som fått Blanc att gå i taket är inte spelare och tränare i Juve, utan klubbens läkare och fystränare. Blanc anser att det är deras fel att Olof Mellberg & co är i tveksam form för ögonblicket.

10. Alberto Malesani, tränare

Malesani, senast i Empoli, är mest famös i Grekland. Som tränare för Panathinaikos fick han 2006 – efter att storklubben hade spelat oavgjort mot ett bottenlag – ett utbrott som inte glömts i grekiska fotbollskretsar. Under en fyra minuter kort presskonferens lyckades Malesani med konststycket att 21 gånger kalla den samlade journalistkåren för ”cazzo”, den italienska motsvarigheten till ”kuk”.