Flinck: Det var Hareide-klass på Rösler

Johan Flinck

FELCSUT. De hade inte bara spelarkarriär i Manchester City, norsk fru och MFF-tränare i sitt cv gemensamt.

Trots allt.

I går snuddade Uwe Rösler vid Åge Hareide-nivå på presskonferensen.

Ingen sommar på 2010-talet är komplett utan minst en sväng till gamla Östeuropa med Malmö FF för Champions League-kval.

Efter Zagreb, Ventspils, Prag, Vilnius och Strumica går turen 2018 till Felcsut (jag har missat bortamötena med Drita och Cluj i sommar).

Det är en liten by på den ungerska landsbygden med 1 700 invånare som aldrig hade varit i närheten av en kvalmatch till Champions League om det inte vore för Viktor Orbán.

Den auktoritäre, ungerske premiärministern, som är många europeiska högerpopulisters förebild, kommer från Felcsut och, fotbollsfanatiker som han är, såg han 2014 till att den lilla byn fick en egen modern fotbollsarena med plats för mer än dubbelt så många åskådare som det bor människor i samhället. Pancho Arena är, ska det tillstås, rätt läcker och smått unik i sin arkitektur med de runda formerna invändigt i trä som för tankarna till en gammal träkyrka. Så utsågs den i fjol också till en av världens tre vackraste fotbollsarenor av stadiumdb.com. Den ligger granne med Orbáns egna ägor i Felcsut och bygget av arenan omgärdades (förstås) av starka korruptionsanklagelser.

Måste bryta traditionen

I väntan på att deras egen stadion hemma i Székesfehérvar, fyra mil söderut, ska vara färdigrenoverad senare i höst spelar Orbáns favoritklubb Vidi, eller Videoton som man hette fram till i somras, sedan två år sina matcher på Pancho Arena.

Det är därför vi sitter här, i byn som 2009 plötsligt blev Ungerns rikaste samhälle räknat på inkomst per capita, inför returmatchen i tredje omgången av Champions League-kvalet.

Det är fjärde gången MFF är framme i denna runda under 2010-talet.

De har inte missat avancemang de tre föregående tillfällena utan slagit ut Rangers (2011), Sparta Prag (2014) och Salzburg (2015) och gått till playoff till Champions League.

Gemensamt för de tre framgångarna är att man inlett borta och sedan säkrat avancemanget hemma på Stadion.

Nu måste man vinna (eller spela 2–2, 3–3 eller mer) borta för att göra om bedriften.

Det brukar gå sådär. För nästan lika imponerande hemmafacit MFF har i kval till Europa, lika svaga har man varit när returen spelats borta – om det inte handlat om riktigt svaga lag från Baltikum eller Färöarna.

Den traditionen måste MFF nu bryta om drömmen om Champions League ska leva.

Hareide älskade det mentala spelet

Det var Åge Hareide som tog MFF hela vägen till Champions League två år i rad (2014 och 2015).

Höjdpunkterna då var förstås hemmatriumferna mot Sparta Prag, Salzburg och Celtic när MFF-fansen skapade magiska atmosfärer. Men nästan lika underhållande för oss i presskåren som följde MFF de där åren var Hareides presskonferenser inför kvalmatcherna.

Norrmannen utnyttjade nästan varje gång de här internationella presskonferenserna, som annars brukar tråka ut åhörarna med ett ständigt klyschstaplande från tränare och lagkaptener, till att ta kommandot i det mentala spelet inför matchen, lägga över pressen på motståndaren, skicka välplanerade signaler till sina egna spelare (och styrelse­ledamöter och till och med fans), bjuda på ­några rubriker och vända företeelser och detaljer till sitt eget lags fördel.

Hareide älskade det här spelet, framför allt på de stora arenorna inför kvalmatcherna. Hemma i allsvenskan var han desto mer diplomatisk.

Skickade giftpilar

Uwe Rösler har som MFF-tränare så här långt varit försiktig i mötena med pressen, både i allsvenskan och i Champions League-kvalet.

Men i går på Pancho Arena skickade han plötsligt små giftpilar mot de ungerska ligamästarna när jag började fråga om gräsmattan på stadion som förra veckan plötsligt blivit mycket sämre efter att, enligt Vidi-tränaren Marko Nikolic, varit en av landets bästa.

Rösler antydde faktiskt att ungrarna kan gjort mattan sämre med flit för att försvåra för MFF som måste gå offensivt, tvingade att göra mål som man är.

– Sättet som Vidi spelade mot Ludogorets, sättet de spelade mot oss i Malmö och när jag kommer hit och ser planen...jag förväntade mig inget annat. Det har jag sagt till mina spelare, sa han.

– Vidi gör allt för att gå vidare. Till varje pris, sa han utan att vilja spekulera vidare om manipulation av planen.

Det var kollegan på Kvällsposten, Mattias Larsson, som sa det direkt efter presskonferensen när vi ”recenserade” den:

– Det var nästan Hareide-klass.

Rösler visade att han inte bara har en spelarkarriär i Manchester City, norsk fru och en titel som MFF-tränare i sitt cv gemensamt med Hareide.

Den rutinerade tysken – väl medveten om att alla inblandade, inklusive hans egna spelare och motståndarna, läser vad som skrivs – gjorde den här kvällen klart att han också kan vara offensiv i det mentala spelet före stora matcher.

Nu vinner man inga fotbollsmatcher från ett presskonferenspodium utan på en fotbollsplan, hur undermålig den än är.

Men kan MFF bara vara lite effektivare framåt än i hemmamatchen och undvika dumma misstag bakåt, som i hemmamatchen, så kommer de att göra det i kväll.

De regerande svenska mästarna är fortfarande ett bättre lag än deras ungerska motsvarighet.

Jag är övertygad om att vi får se Markus Rosenberg på absoluta toppen av sin förmåga i kväll. För hans dröm om att avsluta karriären med en Champions League-match (i december eller varför inte senare i vinter, på andra sidan nyåret) dör om MFF förlorar.

Det är inte bara en, vid Europaspel, väldigt rutinerad elva som MFF skickar ut i kväll.

Direkt efter Röslers presskonferens gick jag ut för att titta på träningen på matcharenan och innan den drog i gång stod bland andra Daniel Andersson, Jonnie Fedel, Jens Fjellström, Greger Andrijevskij och Olof Persson och slog inlägg med påföljande avslut.

Det finns rätt mycket rutin, och klubbhistoria, i ledarstaben också.