”Måste prata om föräldrakulturen”

Ser över föräldrarnas roll efter Sportbladets granskning: ”Varje förälder måste fundera över det”

Patrik Brenning

Brommapojkarna ser över sin ungdomsverksamhet och kommer sannolikt höja selekteringsåldern bland barn.

Samtidigt lyfter Anna Iwarsson, styrelseledamoten i BP och Riksidrottsförbundet samt ordförande i Gymnastikförbundet, en annan parts ansvar.

– Vi pratar för sällan om föräldrakulturen kring barnet, säger Iwarsson till Sportbladet.

Under Sportbladets pågående granskning av ungdomsidrotten i Sverige fick Brommapojkarnas akademisystem hård kritik. Flera uppgiftslämnare beskriver ett system där klubben selekterar barn redan från åtta års ålder och alla aktivt uppmanas att sträva mot akademin. Resurserna fokuseras på en liten barngrupp samtidigt som övriga erbjuds att köpa tilläggstjänster och hyra tränare för att försöka komma i kapp.

Beslutat om en genomlysning

BP:s tidiga selekteringsålder strider mot såväl Svenska fotbollförbundets som Riksidrottsförbundet rekommendation på 15 respektive 12 års ålder. Men nu kan en förändring vara på gång, bekräftar Anna Iwarsson som sitter i såväl BP:s som RF:s styrelse.

– Styrelsen har fattat ett beslut om att göra en genomlysning av hela barn-, ungdoms- och akademiverksamheten för att utveckla en treårig utvecklingsplan och en fråga som lyftes på senaste mötet med ungdomskommittén är åttaårsgränsen för pojkar. Den kommer ingå i genomlysningen och det kommer troligen bli en förändring, men inga beslut är fattade. Jag tror det är jätteviktigt att man jobbar igenom de här frågorna ordentligt eftersom det finns många ”experter” och en lång tradition, säger Iwarsson.

Anna Iwarsson beskriver hur Brommapojkarna det närmaste året nu ska hämta in tillgänglig kunskap och forskning på området för att sedan se hur verksamheten kan anpassas för att bli ännu bättre. Hon säger också att hon står bakom RF:s skäl till en nedre åldersgräns för selektering från tolv år.

– Det är ingen tvekan om att BP fostrar väldigt duktiga fotbollsspelare men det som nu är så spännande är att se vad vi kan göra med en så framgångsrik verksamhet om vi sätter nya perspektiv och aktuell forskning på det. Kan vi bli ännu bättre? Här är det jätteviktigt att skapa kunskap, insikt och förståelse.

Iwarsson öppnar också för en rad konkreta åtgärder. Redan nu ser klubben över mixade lag i knatteskolan och pengafördelningen mellan de olika delarna av verksamheten. Men arbetet ställer också större frågor.

Hur ska en fotbollsklubb organiseras? Hur ska en verksamhet struktureras för att vara för barnets bästa? Ska klubben berätta för barnen hur ofta de ska träna eller ska barnen berätta för klubben hur ofta de vill träna?

helskärm

Sätter fokus på föräldrarna

En utmaning i arbetet är ett område Anna Iwarsson upplever behöver större fokus. Föräldrarnas ansvar.

– Vårt ansvar är att ha välutbildade tränare, ledare och en fungerande lagledning samt att vi följer fotbollsförbundets och RF:s riktlinjer samt Barnkonventionen. Men det vi sällan pratar om är den föräldrakultur som finns kring barnet. Vilken roll ska vi som förening ha där? Hur är det att vara förälder till ett barn som vill spela väldigt mycket fotboll? Det är också en fråga vi lyft upp på agendan och en diskussion jag tror att vi måste vidga. Vad innebär det att vara en bra fotbollsförälder?

Vad kan ni som förening göra i den frågan?

– Det är en fråga generellt inom idrottsrörelsen när det handlar om barn och unga som tycker det är kul med sin idrott och blir passionerade. Samtidigt har kanske barn som är väldigt mycket inom en specifik idrott inte några andra referensramar heller. Man lever i den miljön och har sina kompisar där. Jag tror att varje förälder måste ställa sig frågan: Hur mår mitt barn i den här miljön, trivs mitt barn, är han eller hon glad under och efter träningen? Där måste man ta ett föräldraansvar.

Iwarsson förklarar att hon i de fall där ett barn inte mått bra eller där hon själv kunnat konstatera missförhållanden noterat ”en obalans i föräldraansvaret”.

– Det har blivit en maktobalans mellan barnets bästa, föreningens och tränarens bästa och förälderns roll i det. Varje individ utmanas verkligen i en kultur som är väldigt prestationskrävande och det behöver man kunna förhålla sig till.

”Lyser det i mitt barns ögon”

Anna Iwarsson säger att den stora frågan i Brommapojkarnas nystartade arbete är hur de ska skapa en hållbar fotbollsspelare över tid. I den processen ingår nu också att undersöka inte bara vad BP kan göra för att förbättra sin verksamhet utan också vad föräldrarnas roll i det hela ska vara.

– Jag tror varje styrelse i idrotten behöver fundera över hur vi ska utveckla verksamheten för barnets bästa och inte för tränarna eller föräldrarna. Den diskussionen måste varje styrelse ta nu.

Många föräldrar jag talat med säger att de har sina barn i BP för att de har den bästa fotbollsutbildningen. Vad lägger du in i ”barnets bästa”, att det mår som bäst i dag eller att det får maximala förutsättningar att uppfylla en eventuell dröm om landslagsspel om 10-15 år?

– När du målar upp den bilden låter det snarare som föräldrarnas än barnets dröm. Eller hur? Jag tror att man som förälder verkligen måste fundera över och ta ansvar för barnets välmående i vardagen. När barnet laddar för match, när de åker till träningen och när de kommer hem. Lyser det då i mitt barns ögon?

Efter att intervjun med Anna Iwarsson genomfördes har Brommapojkarna också meddelat att de ska rekrytera en ny klubbdirektör. Styrelseordföranden Fredrik Bergholm säger till Sportbladet att det beslutet är naturligt efter de strategiska mål klubben satt upp där en viktig uppgift nu blir att öka klubbens omsättning.

– Vi har kommit halvvägs på vår resa från 2016 när dam- och herrlaget var nere och vände i division 1. Nu söker vi en klubbdirektör som kan ta oss hela vägen och etablera båda lagen i allsvenskan. Det är nästa steg, säger Bergholm.