”Kvittar om vi inte vinner en match till”
Uppdaterad 2016-05-03 | Publicerad 2016-05-02
Efterlängtar guld för Leicester-fansen: ”Väntat 41 år”
Festen i Leicester har börjat.
En hel stad – och större delen av fotbollsvärlden – skriker ut sin glädje efter Leicester Citys sanslösa ligaseger.
Mick Langley både gråter och skrattar på samma gång utanför puben i centrala Leicester.
– I 41 år har jag väntat på det här. 1975 såg jag min första match. Och jag har sett så många skitmatcher sedan dess. Men nu – nu kvittar det om vi inte vinner en enda match till, någonsin, rosslar Mick, redan hes, efter en kväll som få Midlands-bor kommer att glömma.
Intill honom hoppar och studsar blåklädda fotbollsfans som vällt ut från The Friary, The Market Tavern, Hogarts och alla de andra vattenhålen intill.
– Campeone! Campeone! låter segervrålet för Leicester Citys första sensationella ligatitel.
Största skrällen?
Det stora jublet utbröt strax före klockan 23 på måndagskvällen, svensk tid, efter en riktig rysare från London. Ligatvåan Tottenham såg ut att förlänga spänningen i Premier League genom att ta ledningen med 2–0 borta mot Chelsea.
Men hemmalaget – en gång i tiden tränat av nuvarande Leicester-tränaren Claudio Ranieri – tog sig tillbaka och med mindre än tio minuter kvar att spela knorrade belgaren Eden Hazard elegant in slutmålet till 2–2.
Därmed fullbordas ett magiskt år för Leicester City – och idrottsvärlden.
– Det här är den största skrällen i idrottshistorien. Åtminstone i sitt slag, analyserar Liverpool-supportern Tim inne på puben strax före slutsignalen.
– Visst finns "Miracle on Ice" (USA:s ishockeyseger i OS 1980) och sådant där – men det har oftast hänt i enstaka tillfällen eller några få matcher. Leicester har gjort sin skräll, gång på gång, ända sedan i augusti, säger Tim.
Skumpa och tutor
Mick Langley öppnar sin medhavda flaska skumpa och spritter som en tonåring.
– Jag trodde att det skulle hända i kväll, men efter 2–0 till Tottenham i halvtid. . . nä, då hade jag nästan gett upp, säger han och skyndar sedan in i närmaste jubelhög.
Allsången är mäktig. Och strax därpå sätter tutorna igång. Leicesters centrum förvandlas till rena raggarrundan med jubeltutande bilar i nattmörkret. Samtidigt hade spelarna påbörjat ett vilt firande hemma hos lagets skyttekung Jamie Vardy.
Och firandet lär hålla på länge än.
Stadens hjältar är många.
Lagets algeriske mittfältare Riyad Mahrez har valts av sina kollegor till Årets spelare i Premier League, medan fotbollsjournalisterna gav samma pris till Jamie Vardy. Vem som blir Årets manager är inte klart än – men knappast kan någon annan än Leicesters Ranieri komma ifråga.
Tackar kungen
I Leicester hedrar man dessutom ytterligare en man: medeltidskungen Rickard III vars återbegravning i stadens katedral i fjol våras blev startskott för klubbens makalösa framgångar.
Rickards staty har fått en blåvit halsduk och över katedralen flaggas nu med Leicester Citys blå-vit-gula klubbmärke.
– Det är helt fantastiskt just nu, säger Barry Glover, pensionär som frivilligt hjälper till att ledsaga alla nyfikna som vill in och titta på kung Rickards kista inne i katedralen.
Glover har säsongskort på King Power-stadion och ser som alla andra fram mot firandet när Leicester möter Everton i säsongens sista hemmamatch på lördag.
– Det är helt enormt. När man vandrar ner till matchen möts man av mängder av tv-team från hela världen. Och nu tycks till och med amerikanerna börja lära sig hur man uttalar Leicester, ler Barry framför kungens grav.
Wiktor Nummelin/TT