Fagerlund: Ny triumf för den spanska giganten
LONDON. Utan minsta gnäll kämpade Fridolina Rolfö sig igenom ett helt världsmästerskap med smärta.
Lite mer än ett halvår senare skjuter hon Barcelona till Champions League-final på Stamford Bridge.
Det som kunde ha blivit en engelsk avskedsfest för en klubblegendar, blev en ny triumf för den spanska giganten.
Strax innan öppningshymnen ljöd på Stamford Bridge sågs Emma Hayes skratta avslappnat med sin bänk.
Det var knappast kroppsspråket av någon som kände nervositet.
Eller press för den delen.
Detta var trots allt sista gången tränaren hade chans att leda Chelsea till Champions League-bucklan, många känslor torde ha florerat innanför hennes kungsblå kavaj.
Nu? Efter 90 minuter plus halvtid och sex minuters tilläggstid? Regnet öser ned över västra London, det är alldeles för kallt för att vara slutet av april.
Barcelona var inte rakt igenom glödhett, även om prestationen var en markant förbättring jämfört med första mötet. Fridolina Rolfö och hennes lagkamrater förvaltade framför allt möjligheten att spela elva mot tio större delen av andra halvleken.
Hayes leende slocknade abrupt när mittbacken Kadeisha Buchanan tilldelades sitt andra gula kort för en stämpling på det glashala underlaget.
Där kom dödsstöten, tänkte hon antagligen. Vid tiden för utvisningen var Chelsea med i matchen i allra högsta grad, därefter blev det jobbigare.
Leendet återkom ett par korta sekunder när Rolfö tryckte in det vitala målet för Barcelona från straffpunkten – i ren uppgivelse den gången.
Rytting Kaneryd populär
Det tåls att upprepas för miljonte gången: 161 centimeter långa Aitana Bonmatí är en oerhört stor fotbollsspelare. De mjuka fötterna, balansen, styrkan...
En bit in i första halvleken dök Bonmatí upp i en fri yta framför straffområdet och drog till. Visst, styrningen via Buchanan kan kallas flyt – men själva speluppbyggnaden dröp av klass.
I Spanien begränsades Barcelona till att äntra offensivt straffområde, med endast 33 bollberöringar. Nu gick det snäppet bättre, även om sista passningen inte alltid satt där den skulle.
Samtidigt lämnades trevliga ytor bakåt att exploatera för kvicka spelare som Lauren James och Johanna Rytting Kaneryd när Barcelona klev högt.
De exalterade jublen varje gång den sistnämnda svenskan fick bollen var nära öronbedövande. Yttern är onekligen populär bland supportrarna.
Om Melanie Leupolz bredsida hade placerats ett par centimeter lägre hade Chelsea omgående utjämnat. Det fanns fler bud på mål för hemmalaget, vilket bidrog till en underhållande tillställning.
Imponerande av Rolfö
Till slut var det ändå Barcelona och en dyngsur Fridolina Rolfö som höjde armarna mot den grå himlen.
Om tusentals kungsblå Chelsea-flaggor vajade vid avspark (dagens publiksiffra på 30 000 är bäst denna säsong med råge) syntes Barcelonas färger tydligare nu.
Att Rolfö, som äntligen spelar fotboll utan smärta efter knäoperationen i höstas, får kröna karriären med ytterligare en Champions League-final – Barcelonas fjärde raka – är en imponerande fjäder i hatten.
Faktumet att Hayes drar till USA utan den åtråvärda bucklan i bagaget lär svida.
Tränaren var tydligt irriterad på den rumänska huvuddomaren, som kämpade för att hänga med i svängarna.
Från en avslappnad, oberörd hållning till djup frustration denna intensiva eftermiddag på Stamford Bridge.