Vad sysslar ni med, Sverige?
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-20
Bergström: Sverige gick från bäst i Europa – till näst bäst i Enköping
Om fem dagar kliver Sverige in i EM som guldfavoriter.
Kanske ger förlusten mot Norge för komplicerade frågor att svara på, så jag provar en simpel:
Vad sysslar ni med?
Alla är med i den blågula kramen.
Sekunder före avspark står den norska elvan spelklar medan tjugotre svenskor och sju ledare enas i en kramklump vid båset.
Med armarna om varandras axlar lovar de att slita och spela klokt, tillsammans har de i år slagit världens tre främsta, tillsammans ska de just genrepa inför ett EM de tippas vinna. Och efter pepp-ringen kommer peppringen.
I ett trollslag rämmar allt
Sverige bombarderar Norge från start. Victoria Sandell Svensson rör sig fritt i mitten och petar bollar mot Lotta Schelin och Kosovare Asllani. Första halvtimmen skapar de fyra klara chanser och de norska mittfältarna verkar ha mindre fötter och svagare lår.
Men målvakten Ingrid Hjelmeseth kapitulerar inte, för Sverige hinner före. I ett trollslag rämnar allt och svenskorna går från bäst i Europa till näst bäst i Enköping.
Det ser bara urdåligt ut.
Isabell Herlovsen bjuds på ledningsmålet och när ”Vickan” byts ut med en halvtimme kvar kan Sverige inte längre anfalla, bara sidledsrulla i väntan på första förlusten sedan OS.
Jag behöver inte gå in på enskilda misstag, de var ändå så många och sorgliga, utan pekar hellre på vad varje lagdel måste reparera på fem dagar:
Vickan är truppens viktigaste
Thomas Dennerby säger sig ha mittbacksöverflöd och bytte i halvtid eftersom alla tre är jämnbra. Jag ser det som en svaghet att vi inte har nött in ett givet förstapar.
Det är självklart inte rättvist att döma på en halvlek, men i nuläget borde Sara Larsson ställas åt sidan till förmån för Charlotte Rohlin och Stina Segerström.
Så länge Nilla Fischer plågas av sin hälskada ska Victoria Sandell Svensson kliva ner på innermitten, men hon får inte hamna bredvid Caroline Seger. De svenska anfallarna fick till sist inga instick eftersom hon som skulle slå dem stångades på mittplan. ”Vickan” är truppens viktigaste namn, men av alla hennes kvaliteter måste de som target och speluppläggare prioriteras, hon måste söka ytan mellan motståndarmittfält och -försvar.
Rollerna måste vara klarare
Och så anfallarna.
Så länge Sandell Svensson är upptagen längre ner väljer Dennerby att matcha Jessica Landström bredvid den självklara Lotta Schelin.
Kombon var lysande mot Brasilien, men blev ensidig mot Norge. ”Landis” är en elak jeep och genombrottsviljan gör henne helt unik... ja, om man bortser från Schelin, som gör samma sak, men bättre, tio meter bredvid.
Ska duon starta mot Ryssland på tisdag måste rollerna vara klarare, deras synkroniserade löpningar hjälper inte när ingen kämpar fast bollen.
1–0 mot Kontringsnorge är inte pinsamt, misstag i träningsmatcher hamnar inte på Youtube. I dag flyger truppen till Åbo för att plocka fram mästarformen och slipa bort det fula vi såg i går.
Om fem dagar sitter jag på Veritas-stadion och undrar hur det har gått.
Om fem dagar sitter miljoner européer framför tv:n och undrar om favoriterna Sverige ska vika ner sig i ett mästerskap till.
Om fem dagar står en rysk elva vid mittplan och undrar varför trettio svenskor bildar en ring vid avbytarbänken.
Då kommer svaren.