Bank: Antar att du tänkt igenom svaren, Kim
Skarp kritik mot Qatar: "Modernt slaveri"Kim Källström ställer sig i VM-organisationens tjänst och hyllar arrangörerna bakom fotbollshistoriens mest ifrågasatta arrangemang.
Frågor på det?
Många, Kim.
Jag antar att du tänkt igenom svaren.
I somras fyllde uttalandet fyrtio, och man kan väl säga att det inte firades med tårta och tal.
Sverige spelade VM i juntans Argentina, det var 1978 och det var som sångaren León Gieco sjöng på skiva:
Fue cuando se callaron las iglesias, fue cuando el fútbol se lo comió todo. Det var när kyrkorna tystnade, det var när fotbollen åt upp allt. Mario Kempes gjorde mål i konfettiregnet, det dansades på gatorna i Buenos Aires, regimens dödspatruller kastade ut meningsmotståndare från flygplan, och Sveriges förbundskapten Georg ”Åby” Ericson fick frågan om vad han tyckte om allt.
– Här är det alldeles utomordentligt, vår vistelse här är toppen. Vi har det bra. Träffar underbart fina människor på gatorna, vi applåderas när vi går på stan, vi applåderas på bussen. Alla människor är vänliga, ser ut att ha glädje, jag har inte sett något som inte tyder på att det är ett fint land, det här.
Fotbollen åt allt, frågorna fick vänta till sen.
2022 hålls VM i Qatar, det är ett mästerskap som slår in sista spiken i bilden av fotbollssporten – eller i alla fall de som styr den – som demokratisk folkrörelse med humanistiska värderingar. Jag uppskattar verkligen väckarklockorna som ringer i och med det. Det finns ett sådant moraliskt moras kring hela den moderna fotbollen, och Qatars värdskap gör att vi inte ens kan låtsas som något annat.
Eller det kan vi ju visst.
Inga problem för Pep och Xavi
Några av världens största fotbollen-är-en-del-av-samhället-hattar har hamnat på sned ända sedan Qatar klev in på scenen. Pep Guardiola och Xavi har inte haft minsta problem med att ta emot pengar för att ställa sig på Qatars sida och sporttvätta arrangemanget. De engageras sig i folkrörelserna hemma i Katalonien, men ställer sig samtidigt på scenen som ambassadörer för en antidemokrati. Det är inte lätt att orientera sig fram när det finns guldkistor överallt på kartan.
I vinter har landslaget varit på turné i Qatar, förbundet klarade den moraliska balansgången genom att prata om saken, genom att peka på att man tror mer på ”kritisk dialog” än på bojkott. De klarade hoppet, med all världens svaj på ribban – eftersom de i alla fall förhöll sig till saken, eftersom de inte låtsades som att det regnar (det gör sällan det i Qatar).
Och de var inte ensamma där. Kim Källström, som alltid framstått som den mest medvetne av alla miljonärer i landslagskollektivet, var också på besök, och nu har världen fått en första bild av vad han gjorde där.
Han ställer sig framför VM 2022 och hyllar arrangemanget. Det kommer att bli bra för spelarna, det här. Snygga arenor, bra ordning, korta avstånd. Kanske lite applåder vid spelarbussen. Toppen!
Kritisk dialog?
Inte den typen av problem
Kim (disclosure, för ordningens skull: vi arbetar tillsammans i tv, min bild av honom är den av en synnerligen god, synnerligen begåvad kollega) ifrågasätter mediebilden av Qatar, säger att det visst finns problem där men att det tas steg i rätt riktning, är stolt över att ha varit där för att själv skapa sig en bild. Det är bra att göra det, det är en sund drivkraft. Men det här handlar ju inte om problem av typen ”det är lite varmt”, ”de spikar lite snett på sittplatsläktaren” eller ”kocken på spelarhotellet vet inte hur man bakar riktigt goda semlor”.
Det handlar om demokratiskt underskott, om gästarbetare som behandlas som packåsnor, om ett helt VM som vilar på korruption.
Hade jag varit qatarisk emir hade jag (utöver att ha en ganska fin bil) stirrat västvärlden i ögonen och undrat när den ska lägga ner sitt vidriga hyckleri. Jag hade frågat dem hur de ska ha det egentligen: Tycker ni att vi är antidemokrater och gangsters? Eller vill ni ha våra miljarder, våra sponsorpengar, våra varumärken på era dräkter och våra stålar i ert Paris Saint-Germain?
Fotbollsvärlden vill ju ha allt, på en gång. Ta avstånd och få cash för det.
Där alla frågorna finns
Kim Källström åkte dit, såg sig omkring och slöt upp bakom VM-organisationen. Det är svårt att läsa de där reklamtexterna utan att undra hur han tänkt, och det är ju där alla frågorna finns. Jag har inga avgörande problem med att någon försvarar ett VM i en ny del av världen, har genuint svårt för alla som pratar om att det inte finns någon fotbollskultur där – dels för att det visst gör det, dels för att jag inte köper att bara de som alltid styrt fotbollen alltid ska få fortsätta göra det. Man bygger ju en kultur genom att vara med.
Däremot kan man inte försvara ett junta-VM genom att prata om att folk ser glada ut på gatorna, och man kan inte försvara Qatar genom att peka på att arrangemanget kommer att flyta på utan logistiska besvär.
Jag tvivlar inte en sekund på det. Flera av de bäst ordnade OS och VM jag bevakat har ju stått i hel- och halvdiktaturer. De är bra på att hålla gatorna rena.
Frågorna handlar om andra saker. Om arbetarna från Nepal, om pengarna som tog VM dit. Om västs bild av allt det där helt enkelt är fel? Om kontakt och samarbete (kritisk dialog™) är en bättre väg än tydliga markeringar? De frågorna måste man faktiskt svara på om man ska ha någon trovärdighet kvar som medveten världsmedborgare i slutet av 2010-talet.
Att de inte ställs i en reklamtext som skickas ut från Qatar är en sak. Kim Källström har alla chanser i världen att utveckla sina tankar på annat håll. Vi sitter här och väntar.
Svenskarna med flest herrlandskamper