Bank: Frankrike behövde en bandagerad Giroud
GELENDZJIK. In: Olivier Giroud med huvudet i bandage. Ut: Antoine Griezmann med Rysslands mest sårade ego.
Jag vet inte om jag någonsin sett ett mer deprimerande byte i en VM-match.
Men ni såg väl – det var nödvändigt.
Så mycket oförlöst briljans, så lite konkret substans.
32 lag i VM, inget av dem har kommit hit med samma air av ungdomlig fräschör på samma nivå som Frankrike.
Globalindustrin Pogba! Dokumentärfilmaren Griezmann! Real Madrids mittback till höger, Barcelonas till vänster! Mbappé! Dembélé! Kanté! Är ni mé?!
Den franska talangpoolen är 2018 så djup att Didier Deschamps kan slänga in en oprövad högerback från Stuttgart och få det att kännas som det mest spännande vi sett sedan Tipsextra började sända i färg.
Och ja… så går de ut på en fotbollsplan i Kazan och ser ut så här.
Balans är viktigt i fotboll, erfarenhet också, men framför allt balans. Jag förstår ju att Didier Deschamps vill se geniet Griezmann och fartfantomerna Dembéle och Mbappé haka i varandra och liksom fungera, som om livet vore ett tv-spel. Vem vill inte det? Han vill att Pogba ska blåsa in liv i fotbollsmatcher sådär som alla i hela världen vet att han kan. Vem vill inte det?
Australien något annat
Jag såg den här uppställningen i träningslandskampen mot Italien, när det var lite träningsfotboll och halvslapp organisation. Då såg det atombombs-vasst ut, det sprangs från alla håll, och all fart skar stora hål i Italien.
Men det här var något annat.
Australien har renoverat hela sin fotboll sedan ett par år tillbaka. Gamle AIK-backen Luke Casserly höll i visionsarbetet, den belgiske arkitekten Eric Abrams drog upp linjerna, tjugotusen australiensare på gräsrotsnivå var med och tyckte till. Men när de skulle peta in nästa växel hade de varken förbundskapten, klasspelare eller förbundsstyrelse att falla tillbaka på.
Ett halvår senare var de likafullt här för att spela VM. Kaos- och brunkargänget Australien, officiellt omdöpt till ”Caltex Socceroos” efter att ha sålt ut sitt namn, mot ett av turneringens allra sexigaste lag. Inför imponerande Aussie-gula läktare.
Det är klart att de inte bjöd på några ytor att springa på.
De sjönk hem, de spelade enkelt. Deras fans ropade OLE! så fort som de lyckades sätta ihop två passningar i rad på egen planhalva.
Innan matchen hittade sitt ansikte hade Frankrike forsat fram till fyra-fem hyfsade målchanser, men den största före paus kom när Huddersfield-foten Aaron Mooy slog en frispark som Corentin Tolisso höll på att slå i eget mål (Hugo Lloris gjorde en superräddning).
Ibland måste Giroud bytas in
Och sedan låste sig allt.
Det fanns inga ytor att kontra på, Paul Pogba var mest ointresserad, Antoine Griezmann hittade inga nycklar för att öppna luckor i försvarsmuren.
Vi har sett det här förut också. Vi såg det så sent som i genrepet mot USA.
Och någonstans på vägen så har vi också vant oss vid att Frankrike tvingas acceptera att fotbollen är för grym och prosaisk för att inte ställa större krav än talang och skönhet.
Med andra ord: Ibland måste de faktiskt byta in Olivier Giroud.
Giroud är en av fransk landslagsfotbolls främsta målskyttar genom tiderna, men han har aldrig varit den hjälte som fotbollslandet Frankrike egentligen velat ha. Han är för klumpig, för enkel, för rak i sitt spel.
Men här blev det mer och mer tydligt att de faktiskt behövde honom.
Tio minuter in på andra halvlek hade Paul Pogba, Antoine Griezmann och Var-domarna i och för sig lyckats skaka fram en straff och ett ledningsmål (Griezmann, bergsäkert), men eftersom Samuel Umititi för andra gången på tre matcher bjudit på en idiotstraff (lika säkert i mål från kvalitetsskägget Jedinak) med det som vi i VM-sammanhang brukar kalla ”en serbisk hands” så var de tillbaka i status quo.
1–1. Ut med Griezmann-briljansen. In med en bandagerad Giroud.
Ut med fotbollsdrömmarna, in med pragmatismen.
Hemska stundtals
Äntligen fick de in både fysik och riktning i sitt spel, Giroud stod där framme som en vägskylt för anfallsspelet. Det var inga stora saker, men det var därifrån bollen studsade ner, det var därifrån den hittade Pogba som med tur, försvarsben och videodomare lyckades pricka in 2–1 via ribban.
Frankrike vann.
De var hemska stundtals, deras vision gick in i väggen, men de vann. Pogba gjorde ett mål och ”spelade fram till” ett. Griezmann satte en straff.
Det här var en dålig dag för alla som vill se fransk fotbollsfantasi flöda fritt, men det blev till slut en helt okej dag för Didier Deschamps. Briljansen finns väl kvar där, till en annan gång.
LÄS MER: Stor guide till VM – lag för lag
LÄS MER: Alla artiklar om fotbolls-VM
LÄS MER: VM i tv – så sänds matcherna
LÄS MER: Alla trupper – spelare för spelare
LÄS MER: Resultat i fotbolls-VM – live och tabeller