Månsson: Det här är väldigt mycket AIK
Uppdaterad 2019-07-08 | Publicerad 2014-12-23
Första tanken är att det är en galen affär.
Andra tanken är att det en galen affär, men att det finns en logik.
Tredje tanken är att det finns en logik, men att det är en stor chansning.
Det hade tisslats och tasslats och tipsats till Sportbladet.
Dickson Etuhu till AIK?
Den gamle, skadedrabbade Premier League-krigaren till allsvenskan?
Jodå, till sist satt han där på podiet bredvid Björn Wesström och talade om att vinna titlar ("vad det handlar om"), skador (inga problem), AIK:s supportrar (fantastiska) och George Weahs mikrovågsugn (den står hemma hos Dicksons mamma).
Den sista historien får vi ta en annan gång – ni som vill veta redan nu kan mejla.
Något snett i AIK
Så hur ska det här gå?
Först kan vi konstatera att det hände något med AIK i fjol.
Från att ha släppt in 27, 27 och 32 allsvenska mål under 2011, 12 och 13 släppte in de plötsligt 42 under 2014.
Trots att målvakten Patrik Carlgren gjorde en fin säsong, trots att backlinjen Lorentzson-Karlsson-Milosevic-Johansson var allsvenskans kanske mest samspelta.
Ny tränare?
Nej.
Nytt spelsystem?
Nej.
Blev det bottenstrid?
Inte det heller.
Nej, som jag ser det handlade läckaget framförallt om balansen på mittfältet. Sommaren 2013 försvann Helgi Danielsson till Portugal och sedan dess har AIK ofta haft problem med tyngdpunkten i den kanske viktigaste lagdelen. Det som har saknats är en defensiv garant, ett mittfältsankare, en sån som vinner boll, smäller på, täcker ytor och förhindrar omställningar. Celso Borges och Ibrahim Moro har båda defensiva kvaliteter men lägger helst minst lika mycket kraft framåt. När det fungerat som bäst har de växeldragit, försvarat och anfallit om vartannat, men allt för ofta har de blivit överspelade av smartare motståndare. Ska AIK fortsätta spela 4-4-2 med offensiva yttrar och slåss om titeln 2015 så behöver de helt enkelt balansera om – det är i alla fall jag övertygad om.
Så långt allt klart: Dickson Etuhu är precis spelartypen som saknas, skydda backlinjer har han gjort i hela sin karriär. Att han har värdefull erfarenhet och gott om meriter råder det heller inga tvivel om.
Motivationen då?
Ser fram emot derbyna
Jo, det lyste om ögonen på Dickson när jag pratade med honom efter presskonferensen. När jag snabbt berättade om rivaliteten i Stockholm och derbymatcherna mot Djurgården och Hammarby sken han upp:
– I can't wait! sa han och slog med händerna mot varandra.
– Om man känner till ett lag i England så är det AIK.
Ja, det verkar faktiskt som att AIK-fansens rykte har nått honom. Samtidigt så är det lätt att vara engagerad på en presskonferens och två år är en lång tid i den här världen. Vi ska komma ihåg att 32-åringen har spelat ytterst sparsamt under de senaste säsongerna och även om han försäkrade att både knä och fot numera var tipp-topp så finns det inga garantier för att han kan prestera över tid på hög nivå.
Om man scannar av forum och sociala medier så noterar man snabbt att supporteråsikterna går isär. Vissa ser Etuhu som en ny Derek Boateng, andra ser en föredettning som mest kommer ta plats och kosta pengar.
Själv är jag...tveksam, men vågar inte sticka ut hakan i någon riktning för tillfället: jag vet helt enkelt för lite.
Däremot så måste man gratulera AIK till att återigen ha skapat maximalt intresse kring sin klubb. Att hålla presskonferens den 23 december: ja, det är väldigt mycket AIK, det.