Fagerlund: Från mardröm till dröm för Isak
LONDON. Från drömstart, till fullkomlig mardröm, till dröm igen.
Dagen tog två helt olika riktningar för de blågula landsmännen på Gtech Community Stadium.
Eddie Howes justeringar i halvtid ledde till att Alexander Isak gick vinnande ur svenskkampen.
Allt var upplagt för en drömdag i västra London, med svenskögon sett.
Förväntansfulla supportrar lapade i sig solen på pubarnas uteserveringar innan de begav sig till Brentford – eller ja – Gtech Community Stadium som arenan heter nuförtiden.
Pontus Jansson, kaptenen, var återigen i startelvan, vilket åskådarna välkomnade med ett innerligt jubel. Det är lätt att glömma bort vilken hög status skåningen har i dessa trakter, trotjänare sedan 2019 som han är. Fram till 16:e minuten i dagens match var jag övertygad om att han skulle bli kvar ytterligare ett år innan den oundvikliga flytten hem till Malmö.
Om Alexander Isak är Premier League-svensken som har getts mest uppmärksamhet de senaste veckorna, ryckte Jansson åt sig rampljuset inledningsvis under lördagen.
Jansson Brentfords största hot
Mittbacken var ett av Brentfords största hot i offensivt straffområde och tornade upp sig över Newcastles vanligtvis stabila pjäser. Ett tiotal minuter in i matchen tvingades målvakten Nick Pope sträcka ut ordentligt för att få fingertopparna på svenskens nick. Ivan Toney drog in returen men visade sig vara någon decimeter på fel sida och målet dömdes bort.
När Jansson sedan haltade av efter knappa kvarten med bekymrad min och säkerligen tusen saker snurrandes i skallen var det som att Brentford tappade en vital komponent. Övertaget som hemmalaget hade haft rann långsamt ut i sanden.
Därefter tog den enda svensk som nu var kvar på planen över igen. Visserligen först genom att träffa Rico Henry i stället för bollen i eget straffområde och orsaka straff. Ivan Toney, som nyss hade bommat sin första straff sedan oktober 2018 (då han representerade Peterborough United), missade inte två gånger i rad.
Howes justeringar betalade av sig
Efter paus var det däremot Newcastle för hela slanten. Inför matchen hade det tisslats om att Eddie Howe eventuellt skulle mönstra Isak och Callum Wilson tillsammans. Mycket riktigt valde tränaren att plocka av mittfältaren Sean Longstaff för Wilson efter halvtid. Ett byte som verkligen gav effekt, ihop med att Anthony Gordon kom in för Jacob Murphy.
Brentford överväldigades av bortalagets nyformerade 4–2–3–1 och släppte till allt fler målchanser. Från att ha haft ett målchanssnitt (xG) på 1,93 under första halvleken sjönk siffran till blygsamma 0,27 (totalt 2,45). För Newcastles del var skillnaden också hyfsat hög, endast 0,22 under första halvleken som sedan ökade till 0,58 (totalt 0,80).
Isak en av det hetaste
Målvakten David Raya borde ha gjort det bättre på Joelintons avslut i 54:e minuten som gled under honom och in i nätmaskorna. Isaks avslut en stund senare, på en passning från Wilson, satt klockrent i målvaktens vänstra hörn. En vacker fullträff och möjligen starten på ett samarbete duon emellan, snarare än att de konkurrerar om samma plats.
Alexander Isak fortsätter vara en av ligans absolut hetaste spelare, Newcastle fortsätter vinna och kämpa om Champions League-platserna. För Pontus Janssons del får vi invänta och se hur prognosen lyder och om det inverkar på hans framtidsplaner.
