Rydén: Sluta gnäll på spelarna – det är på tiden att folk lyssnar
Sluta gnäll på spelarna.
Det är inte de som är problemet, de belyser det bara.
Det är på tiden att folk lyssnar.
Än en gång står vi här.
Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö är kritiska mot Ballon d’Or och Magdalena Eriksson protesterar mot att Fifa återigen flörtar med Saudi inför ett mästerskap.
På samma sätt som deras föregångare har gjort kring viktiga frågor i alla år.
Det börjar bli tröttsamt. Mejlen om att de gnäller kommer direkt.
Men låt mig vara tydlig: det är inte spelarna som är problemet. Det är det faktum att de behöver stå här år ut och år in. Få samma frågor och påpeka samma saker, samma orättvisor.
Det är hög tid att de som bestämmer börjar lyssna, så att vi som vill kan få snacka fotboll i stället.
Vad skickar det för signaler?
För vi stod här i fjol också, på Gamla Ullevi under ett landslagsfönster, och diskuterade Ballon d’Or. Då som nu delas det mest prestigefyllda priset som en fotbollsspelare kan få individuellt ut när damerna var samlade med sina landslag. Då var det Nations League, nu är det play-off till EM för de som inte redan tagit sig dit.
Aitana Bonmati, som vann Ballon d’Or i fjol, är inte med i den spanska landslagstruppen för att kunna närvara på galan. Spanien är ett av lagen som tog en direktplats till EM. Hennes lagkamrat i Barcelona, Caroline Graham Hansen, som också nämns som en av förhandsfavoriterna, flygs till Paris i privatjet i kväll för att kunna delta. I morgon möter hennes Norge Albanien i en kvalmatch. Visst det står 5-0 till Norge efter första mötet, men det här handlar om principer.
Vilka signaler skickar det när spelare behöver välja? När deras förberedelser inför match blir lidande för att de ska kunna delta på den prestigefyllda galan?
Vilka signaler skickar det när det delas ut dubbelt så många pris på herrsidan som på damsidan? Varför ska damerna nöja sig med att den bästa spelaren får guldbollen och varken talang eller målvakt uppmärksammas?
Det skickar signalen att damfotbollens prioriteringar kommer i andra hand.
En drastisk väg
Det är inte första gången en Saudisponsor är på väg in heller. Inför VM 2023 började ryktet gå om att ”Visit Saudi” skulle sponsra världsmästerskapet i Oceanien. Så blev det inte. Eftersom spelarna protesterade.
Därför står vi här nu igen. Med Magdalena Eriksson som en av över 120 spelare som har skrivit under ett öppet brev till Fifa där de ber det internationella fotbollförbundet att häva avtalet med det saudiska oljebolaget Saudi Aramco.
De vill inte se att pengar kommer från ett land där mänskliga rättigheter inte upprätthålls, där homosexualitet är förbjudet. Ett land som tack vare sin sportswashing släpps in på allt fler ställen.
Damfotbollen står för inkludering och jämställdhet. Det är en miljö där alla är välkomna. Det är en kultur som bör hållas högt, som bör vårdas, som är värd att stå upp för.
Kosovare Asllani drog det så långt som att damerna kanske ska starta ett eget förbund, så de kan kontrollera varifrån pengarna kommer och inte hela tiden behöver komma i andra hand.
Det är en drastisk väg. Jag tror inte heller att det är rätt, men något måste hända, så att vi slipper ha samma diskussioner år ut och år in.
Intresset växer
Jag hoppas man tar till vara på alla de starka röster som finns inom damfotbollen. Att allt fler av de erfarna profilerna med framgångsrika fotbollskarriärer stannar kvar inom sporten på ett eller annat sätt. De som sätter damfotbollen främst behövs i alla rum där beslut fattas. I förbunden och i klubbarna, hos sponsorer och i mediehusen.
Det är först då vi kan få till förändring på riktigt. Det är först då damfotbollen kommer nå sin fulla potential. För det är fortfarande en ständigt växande produkt.
Förra sommaren satt över 1,7 miljoner svenskar bänkade och såg straffdramat mot USA, nästan 2 miljoner åskådare var på plats och såg en VM-match och 13 miljoner följde finalen mot Spanien på brittisk tv.
Engagemanget för fotbollen finns där, intresset växer. Det är dags att de som bestämmer börjar lyssna.
Tills dess fortsätter jag imponeras över de som orkar ta kampen.
De som vågar stå för något och som använder sina plattformar och röster för att uppmärksamma orättvisorna.