Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Laul: De vackraste tre ord jag hört på evigheter

Stoppas, skjuts fram, ställs in.

Ni vet hur det har låtit senaste månaderna.

Men just när mörkret är som mest kompakt levererar svensk fotboll de vackraste små ord jag hört från idrottsvärlden på evigheter:

Vi startar upp.

En kort liten mening som är självklar alla år utom just detta, coronasäsongen 2020.

Det hade kanske varit enklare att följa Frankrikes exempel, flytta problemet till hösten, men svensk fotboll har valt en annan strategi. En mer komplicerad sådan. En väg framåt.

Står du still på en plats blir du helt enkelt kvar där”, sjunger Lars Winnerbäck på senaste plattan, och i stället för att göra inget har elitfotbollsklubbarna gjort något.

Dialog har förts med Folkhälsomyndigheten och nu har signalerna många fotbollsälskare väntat på äntligen kommit från FHM: seniormatcher blir snart tillåtna igen.

Ett sådant besked i sig öppnar inte alla dörrar, men det innebär att startplanen kan ligga fast: svenska cupen herrar börjar 1 juni, herr- och damallsvenskan två veckor senare.

Friskheten ska garanteras

Med risk för att bli övertydlig: det är fortfarande coronaviruset som har bollen. Minskad smittspridning och sjukvårdens situation är prio ett. Att tävlingsspelet tros kunna sättas igång beror på att SvFF:s medicinska kommitté anser att alla spelare som kommer till match kan garanteras vara tillräckligt friska.

Publiken är en annan femma. Det blir tomma läktare på svenska cupen-kvartsfinalerna, och förmodligen också på de första allsvenska matcherna. Det är inte så mycket göra åt – just nu.

Även om en seriestart betyder att tv-pengarna tickar in (4,5 miljoner kronor varannan månad till klubbarna i allsvenskan) innebär publikstoppet svåra ekonomiska konsekvenser för bland annat storklubbar som Hammarby, IFK Göteborg och AIK och mellanklubbar som Helsingborgs IF, Kalmar FF och Östersunds FK.

Men sedan en tid tillbaka finns nu ett antal räddningsplankor på plats: dels regeringens olika stödpaket, dels Björn Eriksson.

Eriksson – ordföranden för Riksidrottsförbundet som utsattes för en osmaklig hatkampanj från just fotbollsfans efter en granskning häromåret – har flaggat för att söka ytterligare mer stöd hos regeringen än de 500 idrottsmiljoner som just nu går att ansöka om.

Björn Eriksson räddar fotbollen?

När jag intervjuade Björn tidigare i veckan öppnade han för att en andra omgång regeringsmiljoner kan hamna hos blödande klubbar i stora lagidrotter som fotboll och ishockey i större utsträckning:

– I dag är en av principerna att vi inte kompenserar för uteblivna medierättigheter och sponsoravtal. Men vad gäller andra halvåret är det inte självklart att man kan vara lika karsk på den punkten. Men då måste vi räkna på det innan jag säger en siffra, sa Björn Eriksson och i den kalkylen kan även förlorade publikintäkter ingå.

Så ja, det lär förhoppningsvis ordna sig även för Bajen, ÖFK och övriga hårt prövade klubbar. En förutsättning är att tävlingsspelet sätts igång.

Första steget är taget, men i förlängningen måste även inrikesministern Mikael Damberg ge sin välsignelse.

Måste redas ut

Det behövs redas ut exakt hur förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare ska läsas. Fram till nu har det gjorts olika tolkningar vad som gäller: 50 åskådare till evenemanget eller 50 personer totalt på platsen?

Det går att anordna en fotbollsmatch utan att överskrida gränsen – 36 spelare (två 18-mannatrupper), fyra domare och låt säga fem ledare i varje lag. Men matcherna ska tv-sändas också, annars faller hela idén. Då sticker totalsiffran snabbt iväg över 50 personer med tanke på all tv-bolagspersonal.

Hur ska fotbollen räkna här? Det är en fråga som Mikael Damberg behöver svara på.

En annan handlar om publiken på längre sikt. Allsvenskan är knappt något utan sin publik. Statsepidemilog Anders Tegnell (och de flesta experter med honom) är inne på att Sverige och världen kommer få dras med coronapandemin i uppemot två år till. Det finns inget magiskt datum i höst då allt plötsligt är över.

Att spela inför tomma läktare i två långa år måste gå att undvika. I stället handlar det om att hitta alternativa lösningar med en reducerad publik och utnyttja den låga beläggningsgraden på allsvenskans utomhusarenor (som jag skrev om i fredags).

Det kräver i så fall att inrikesminister Damberg öppnar upp helt för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar igen. Och det borde inte vara omöjligt när vi av allt att döma ska leva sida vid sida med coronan i flera år framöver.