Tyskland, vi är redo

Bergström: Låt dem komma så länge alla spelare är hela

Det roligaste med svenskorna är att de klarar av att vara tråkiga.

Hela turneringen har vi granskat spelscheman och målat upp skräckscenarier, när 2–0 mot Italien säger något enkelt:

Tyskland, vi är redo att slå er nu.

Priset är groteskt.

Det lag som vinner herr-VM får en 36,5-centimeters guldpokal, alla som blir matchens lirare i dam-EM får en halvmeterhög silverbuckla. I dess öppning får du ner en bukett rosor, Kosovare Asllani och en champagneflaska.

Efter Sverige–Italien stod en kostympamp vid en scen för att tillkännage vem som just blivit 1,6 kilo metall rikare:

– And the best player is Sara Seger.

Caroline sa inget. Det är dumt att vara småsint efter en perfekt dag.

Tyskland i kvarten– en dröm

Thomas Dennerby satt bredvid henne och var defensiv när han analyserade 2–0-segern. Spelet hade varit superbra i femton sekunder, fortsatt i tjugo minuter till och sedan klingat av, sa han. Han bad inte spelarna bevaka den tidiga ledningen, men uppskattar att de gjorde så.

För en halvtimme in i matchen hade Sverige gjort två mål och visat ett komplett spel, medan italienskorna missat en detalj:

Offensiven.

Alla ordvitsar jag förberett om Panico tappade poängen eftersom få saker är så harmlösa som en anfallare som aldrig skjuter. Matchen hade kunnat rulla i trettio minuter eller trehundra, Lindahls nolla hade ändå inte hotats.

Svenskorna var för samlade för det, för fega, för muskulösa. Seger, Rohlin och Segerström sprang bara och hämtade bollen när de ville ha den och anfallen handlade mer om att behålla kontrollen än att jaga trean.

Tre poäng var lika självklara som mot Ryssland och innebär ett intressant läge:

På måndag möter vi Kelly Smiths England, som i går vände 0–2 till seger. Tar vi minst en poäng väntar sannolikt Danmark eller Frankrike i kvarten och sedan Tyskland i semin. Men vinner England får de sex poäng, glider förbi på inbördes möten och skickar oss direkt på Tyskland.

Det vore en dröm.

Ja, naturligtvis är alla förluster oönskade, men Sverige är i EM för att vinna eller förlora.

Någon gång kommer vi stöta på tyskorna och om vi ryker i en semi eller kvart är betydelselöst. Tyskland har vunnit sex av de sju senaste europamästerskapen och har hittills i turneringen 9–1 i målskillnad på två matcher. Gehringer och Laudehr har dominerat. Så ska vi slå dem blir det med en höjdhoppares taktik: genom att ha högsta punkten precis när vi ska över ribban.

Kostar inget att förlora

Sverige blir inte bättre än de kommer vara om en vecka. Redan nu lattjar vi mot lag som är på plats 13 och 15 på världsrankningen och till kvartsfinalen är Nilla Fischer i matchform, Jessica Landström hel i axeln och Lotta Schelin rätt i djupledslöpningarna.

Jag säger inte att vi kan lägga oss mot England, men att den är ett genrep som inte kostar något att förlora. När Thomas Dennerby säger att de ska slåss för att hålla Tyskland ifrån sig så länge som möjligt vill jag ropa ”tvärtom!”

Vi ska möta dem så snart som möjligt, låt dem komma så länge alla är hela och formen inte hunnit dala.

Två saker från Italienmatchen tyder på att vi vinner:

Att vi var turneringens roligaste lag i tjugo minuter.

Och att vi var det tråkigaste i sjuttio.