Fem (eller kanske fler) slåss om En guldboll

Sandlin: Som jurymedlem ska man väl knipa käft, men ...

"Mackan" eller "Henke"?

"Kimpa" eller "Ljungan"?

"Tobbe" eller någon helt annan?

På måndag kväll får vi i den TV4-sända Fotbollsgalan veta vem som är Sveriges bäste fotbollsspelare; 2006 års vinnare av Sportbladets och Svenska Fotbollförbundets Guldbollen.

Naturligtvis vet jag vem som får min röst, men just i dag är mina läppar ovanligt förseglade.

Några officiella kandidater finns inte, utan när sexmannajuryn samlas i veckan kan den helt strunta i den kvintett (Marcus Allbäck - Kim Källström - Henrik Larsson - Tobias Linderoth - Fredrik Ljungberg) som vi här och nu presenterar som hetaste namn och mycket väl fastna för någon helt annan.

Som Borås egen färske Guldgosse Anders Svensson.

Som fjolårsvinnaren Zlatan Ibrahimovic, italiensk ligaetta även om hela Juve sedan fråntogs titeln på ett sätt som jag fortfarande anser orättvist.

Som vår i VM storspelande målvakt Andreas Isaksson även om denne sedan gått skadad och inte kunnat stärka sin kandidatur.

Som jurymedlem ska man väl helst knipa käft helt i ämnet, men jag kan väl ändå få säga, att jag tycker det ser ovanligt ovisst ut i år.

Inte som i fjol då det i Zlatan-motiveringen till och med stod: "Valet var självklart".

Inte bara rosor

För hur väger man Henrik Larssons avgörande inhopp i Champions League-finalen mot Marcus Allbäcks tre EM-kvalmål och de båda VM-nickar som 1) ledde till Fredrik Ljungbergs segermål mot Paraguay, som 2) gav 1-1 mot England?

Hur mäter man den nye lagkaptenen Fredrik Ljungbergs 90+90+90+90 minuter i VM plus 90+90+56 minuter innan han blev vadskadad i EM-kvalet mot Kim Källströms totalt 560 minuter i samtliga årets åtta tävlingsmatcher? Kim är den ende av De Fem Stora som spelat samtliga åtta matcher.

Det har inte varit bara rosor den här svenska fotbollssäsongen. Ändå fick jag närmast en chock, när jag skulle krydda spelarnas faktauppgifter med Sportbladets plusbetyg på deras insatser i årets VM och EM-kval.

Med detta fick jag hjälp av Faktaredaktionens Roland Söderholm, som efter förfrågan återkom:

- Hur fan ska ni kunna dela ut Guldbollen till någon av dom där fem?

Plussättningen på De Fem Stora från tävlingsmatch nr 1, 0-0 mot Trinidad/Tobago i VM, var nämligen denna:

- Allbäck 2, Larsson 1, Linderoth 1, Ljungberg 1 - och Källström spelade för kort tid för att plusbedömas.

Tre underkända

Tja "

Vi får väl säga att de spelade upp sig och i övriga sju tävlingsmatcher under året fanns det endast tre underkända betyg bland de fem, samtliga mot Tyskland: Källström, Larsson och Linderoth.

Årets Guldbollen är den 61:a sedan Gunnar Gren 1946 erhöll den första.

För mej blir det, om jag nu räknar rätt, 26:e året som jurymedlem, därmed med bred marginal juryns verklige veteran.

I tre omgångar har jag suttit med. Första gången 1968 (Björn Nordqvist, IFK Norrköping) då AB representerades av veteranerna Bengt Ahlbom och Bert Falk plus sportredaktionens då yngste medlem, den numera äldste.

Lärde mig att dricka episkopal

Fotbollförbundets tremannalag innehöll tre giganter: ordförande Tore G Brodd, förbundskapten Orvar Bergmark och MFF-hövdingen Eric Persson, en man som inte bara lärde mej mycket om livet och om fotboll, om rättvisa och om socialt engagemang - utan som också lärde mej att dricka episkopal.

Det var en blandning av gul och grön chartreuse och som under Hövdingens tid alltid dracks till kaffet på middagen efter jurysammanträdet, en sed som nu sen många år - tyvärr! - är avskaffad.

Däremot fick jag - under protest - förra året en barmästare på en liten bar intill Plaça Catalunya i Barcelona att blanda till en.

Med eller utan episkopal, som är latin och lär betyda "högkyrklig": På måndag kväll vet vi som får Guldbollen 2006.