”Stor del som önskar vår älskade Erik död”
Publicerad 2015-09-28
Broderns rörande text: Min blick möter en söndergråten mor
”På FaceTime får mamma hemma i Kalmar tag i mig. Min blick möter en söndergråten mor, en apatisk far och en förstörd syster i vårt föräldrahem.
Mitt i allt hör vi en motståndarklack. Ja en stor del av klacken – inte bara ett fåtal personer – som önskar vår älskade Erik död. 'Låt han dö, låt han dö, låt han dö'.”
Dagen efter Stockholmsderbyt mellan Hammarby och AIK ger Erik Israelssons bror Johan, bloggare på Barometern, sin version av de skakande händelserna på Tele2 Arena.
Bilderna på en medvetslös Erik Israelsson efter att han avgjort derbyt mot AIK chockade. Ljudet från AIK-klacken därefter väckte avsky. Men få kände nog lika starkt som Eriks egen bror Johan Israelsson.
”Värsta jag upplevt”
På sin blogg på Barometern skriver 28-åringen om sina känslor under slutminuterna av Stockholmsderbyt som han följde på tv från Melbourne i Australien:
”Detta är antagligen det värsta jag någonsin har upplevt. Jag grips av panik. Onda tankar snurrar i mitt huvud. Förlamning. Bruten nacke. Och den värsta tanken av dem alla; tänk om min bror försvinner ifrån mig, ifrån oss. Mitt huvud blir tungt och dåsigt. Jag är nära på att svimma. Alla onda tankar blir för mycket. En mardröm.
På FaceTime får mamma hemma i Kalmar tag i mig. Min blick möter en söndergråten mor, en apatisk far och en förstörd syster i vårt föräldrahem.
Mitt i allt hör vi en motståndarklack. Ja en stor del av klacken – inte bara ett fåtal personer – som önskar vår älskade Erik död. ”Låt han dö, låt han dö, låt han dö”. Varför önskar de en ung kille, som bara gör det han älskar, döden? En kille som är en bror, en son, en pojkvän.”
”Vill tro på humanitet”
Johan Israelsson avslutar ändå texten med både en uppmaning och en förhoppning:
”Jag vill tro att människan är bättre än så här. Jag vill tro på humanitet. På medmänsklighet. Ett samhälle där vi tar hand om varandra. Där vi älskar. Inte hatar.
Och fotbollen. Den ska vara fin. Den ska vara vacker. Inte mörk. Inte hård. Inte kall.
Erik är en derbyhjälte. En Bajenhjälte. Och kanske till och med en Bajenlegend som några skrev. Men det spelar egentligen ingen roll. Inte för mig. För mig kommer han alltid att vara världens finaste bror. Och det är det som betyder något.”