Sebastian Eriksson: ”Astori min inspiration som lagkapten”

Michael Wagner

helskärm

GÖTEBORG. En svår vecka avslutas med en tuff uppgift.

När Sebastian Eriksson, 29, kliver ut som lagkapten för IFK Göteborg mot Malmö FF så gör han det med nyligen avlidne Davide Astori, 31, som förebild.

– Han har inspirerat mig mycket. Han var alltid positiv och peppade alla även om han själv hade en dålig dag, säger Eriksson.

Förra söndagen nåddes fotbollsvärlden av nyheten att Fiorentinas Davide Astori hittats död på sitt hotellrum efter att han avlidit i sömnen.

Astori lämnade Cagliari under sommaren 2014 ungefär samtidigt som Sebastian Eriksson funderade på att lämna Sardinien och återvända till IFK Göteborg.

Under tre säsonger när Eriksson blandade spel med att två gånger rehabilitera efter korsbandsskador kom Astori att stå honom nära i Cagliari.

Påverkat alla han spelat med

– Davide var väldigt speciell. Han tog hand om alla. Han var intelligent, hade en fantastisk glädje till det han gjorde och älskade fotboll, säger Sebastian Eriksson när han slår sig ned med Sportbladet på Kamratgården efter fredagens träning med IFK Göteborg.

Det är en uppenbar fortfarande av sorg påverkad Sebastian Eriksson som pratar om Astori.

– Tanken på att han är borta är väldigt jobbig. Det känns bara konstigt att just han har fått lämna så tidigt.

– Jag tror Davide betytt mycket för alla han har spelat med. Det tycker jag märks på reaktionerna också. Han var väldigt äkta och har var en underbar människa.

helskärm

Under deras tre gemensamma år i Cagliari var Daniele Conti (son till Bruno Conti) lagkapten med Astori som assisterande. När Conti var skadad eller klev av planen tog Astori över bindeln.

När Mattias Bjärsmyr lämnade Blåvitt förra sommaren så tog Sebastian Eriksson över armbindeln i IFK Göteborg.

Har Astori inspirerat dig?

– Oh, ja. Bara genom hur han var. Det dyker upp väldigt mycket minnen både på och utanför planen. Egentligen vill jag behålla en hel del av det vi upplevde tillsammans hos mig själv. 

– Han var en fantastisk fotbollsspelare, landslagsman för Italien och väldigt drivande på planen. Det handlade om hans kroppsspråk, att vara tydlig och framför allt att alltid försöka vara positiv även om han själv hade en dålig dag. Det skulle inte märkas mot övriga i laget som han ändå ville peppa. Han var lagkapten för alla i laget.

Bättre att spela

Beskedet om Astoris bortgång kom ett par timmar innan IFK Göteborg mötte Sirius i Uppsala i den avslutande gruppspelsomgången av Svenska Cupen i söndags.

– Det var en väldig chock att plötsligt läsa att ens vän hade gått bort. Det var många minnen som sköljde över mig och samtidigt var det bara några timmar bort till avspark och en viktig match för oss. 

– Jag visste att det skulle bli en svår match för mig, men det var ett bättre alternativ att spela än att stå vid sidan om. Sedan var det nästan ännu jobbigare efter matchen. 

Såg du tv-intervjun med Giorgio Chiellini efter Tottenham-Juventus?

– Ja.

(Tystnad).

– Man såg ju hur spelarna i Juve reagerade och jag tycker man såg det på spelarna i Milan (mot Arsenal i Europa League) också. De orkade inte riktigt. Davide växte upp i AC Milan, begravningen var samma dag som de skulle spela mot Arsenal och spelarna och ledarna kunde inte vara med på den. Det var nog jobbigt för dem. Det var en tuff dag för Milan också. 

Sorgen är dock inget som besvärar IFK Göteborgs lagkapten när han ska gå ut och spela i klassikermötet med Malmö FF i Svenska Cupen.

Rejäl värdemätare

– Det är de här matcherna jag brinner för att spela, som vi som lag verkligen längtar efter att få spela. Jag tycker inte det är ett dugg kul att träna i fem minusgrader när det är blåsigt och kallt. Då är det för de här matcherna som jag fortfarande gör det. 

Var står IFK Göteborg just nu?

– Det är en bra och svår fråga. Det är kanske inte så viktigt var vi står i förhållande till Malmö FF.

Finns det en risk att ni åker på en rejäl smäll?

– Det finns en risk för det, absolut. Men det kommer också vara bra för oss i så fall. Även om det går åt helvete så kommer vi ta med oss mycket av det för att veta vad som krävs nästa gång. Det spelar egentligen ingen roll om det är Malmö FF, AIK eller något annat topplag i allsvenskan vi möter. 

– Det är bra för oss att kliva ut i hetluften i den här typen av stormatch för vårt unga lag med den anspänningen det innebär. Det är många killar som inte har spelat sådana matcher. Vi ska spela efter vår idé och se hur långt det räcker så här i början av mars. 

Ett val som svider

– Vi vet att vi kan störa Malmö FF, vi kan störa alla lag. Men det är skillnad att göra det en gång och sedan att spela 30 omgångar. Vi kommer få ett svar på vad som krävs mot de bästa.

Hur blir det att möta Sören Rieks?

– Inte så mycket konstigare än att möta andra som man spelat ihop med tidigare. Men det svider lite att han valde att flytta till Malmö FF. Jag har förståelse för att han gjorde det valet, även om jag hade hoppats att han hellre gått till någon annan klubb. 

– Sören är inte svensk, han är inte uppvuxen i Göteborg. Hade jag spelat i Bröndby i Danmark så hade jag antagligen inte heller haft några problem att flytta till FCK.

Gillar du att spela mittback?

– Ja, det är svinkul att spela där i det sättet vi spelar. Om vi kommer dit som jag tror att vi kan komma så kommer jag att spela på ett sätt som är ganska likt hur det var när jag spelade centralt på mittfältet. Men det innebär att jag på vägen dit får uppleva några matcher där jag står vid mittlinjen, tittar på och inte får vara med när de andra anfaller och har roligt, haha. 

– Men jag tycker det är inspirerande och jag tror att det kan bli väldigt bra när jag får spela mittback på det sättet som Poya (Asbaghi) vill att vi ska spela fullt ut. 

”Stenåldern över”

När Poya Asbaghi klev in som ny tränare i IFK Göteborg i december var det svårt ta miste på den nytändning som fanns hos Sebastian Eriksson.

Till GT sa han: ”Det känns som att stenåldern är över”.

– När jag kom upp i A-laget så var det blodsmak i munnen under försäsongen. Vi skulle springa tills man stupade. Det var mycket utan boll, och gristräning i flera månader. Det fungerade då och var en orsak till att vi vann SM-guld 2007. Det var inte dåligt men sedan dess har fotbollen utvecklats jävligt snabbt.

– Poya Asbaghi är den nya generationens tränare och har en lite annorlunda uppfattning om hur fotboll ska spelas. Vi som varit länge i IFK Göteborg märker skillnaden väldigt tydligt. 

– MFF får alla de bästa spelarna från hela Skåne. Där har Blåvitt inte ens varit i stor-Göteborg de senaste åren. Spelare har valt Häcken eller till och med hellre FC Angered i stället. Nu är vi på väg åt rätt håll och då är det på väg att vända också.