Bank: Alla ska med!
Janne Andersson använde håven i stället för skalpellen till den här truppen
Vad gör man när hälften är eller har varit skadade, och hälften inte gör mål?
Janne Andersson valde att inte välja.
Sverige mot Malta och Spanien: Alla ska med!
De får chansen i EM-kvaletVad var det HIF-tränaren Peo Ljung sa? ”Granen är rökt fram till sommaruppehållet”?
Sveriges förbundskapten kontrade med att konstatera att en rökt Gran är bättre än ingen Gran alls, och han gjorde det med en landslagsuttagningen som var lika mycket statusbekräftelse som sarg-ut-spel.
Han tog ut en extrembred trupp, med 25 spelare, för att täcka alla om och men, och han visade tydligt vad han tycker om ett och annat.
Om vi inte fattat det förut så förstår vi nu hur stort värde han sätter på sin lagkapten. Om Andreas Granqvist nu inte hinner bli frisk så är det ändå värt att ge honom chansen att försöka, i sämsta fall får landslagsledningen i alla fall tillgång till sitt favoritbollplank i spelargruppen.
Robin Quaison är också med (ALLA är med!), trots att han hoppade på kryckor alldeles nyss, och det är väl också ett diplom som visar precis hur stora steg han tog under senvintern: Nu är han den sorts spelare som är tillräckligt viktig för att gambla med. Och det ska han förstås vara också.
Det här är en landslagsuttagning som gjordes med håven istället för skalpellen, i ett landslag där målvakterna inte spelar, mittbackarna inte är hela och de offensiva spelarna (Alexander Isak undantagen, tack för det) inte gör särskilt många mål.
Janne om Karlsson: ”En av allsvenskans bäst mittbackar”Inte mycket att trolla med
Janne Andersson skickade en lycka-till-hälsning till Petter Gerhardsson och hans lag inför VM i sommar, annars fanns inte särskilt mycket mästerskapsdoftande att prata om den här gången.
Vi har vad vi har. Knappt ens det just nu.
En elak jämförelse med det England som slog ut Sverige i VM: när de skulle ta ut en trupp till sommarens U21-EM hade förbundskaptenen Aidy Boothroyd 34 spelare att välja på som spelat minst tio matcher i en av Europas fem bästa ligor den gångna säsongen. I Sveriges 25-mannatrupp här och nu är motsvarande siffra elva.
Det är inte så mycket att trolla med, men det ska förstås räcka mot Malta. I helgen skrev Aftonbladet guide-artiklar om hur svenska pensionärer kan maxa ålderdomen genom att flytta till ön. Pressfriheten rankas mellan Togo och Lesotho och kvinnors rättigheter är i europeiskt bottenskikt, men solen skiner och skattetrycket är urlågt.
Och fotboll? Mycket är nytt, men väldigt lite har hänt. Michael Mifsud spelar fortfarande, de spelar med fembackslinje och vet hur man försvarar och håller hyfsat tätt, men inte hur man snor poäng av lag som är ett par nivåer bättre.
Förbundet reade ut biljetter i helgen, 21 000 är resan sålda, och det ska vara en match med vinstgaranti även med en trupp där alla med licens finns med.
De kommer att ta emot Malta för att bygga vidare på det där intressanta anfallsspelet de snuddat vid det senaste året, de kommer att åka till Spanien för att vara det gamla vanliga landslaget igen (Make EM-kvalet lagom again). För båda uppgifterna har de lånat från samma håll.
AIK överallt
Mittbacken Per Karlsson, som vet allt om grunderna. Reserven Alexander Milosevic, som spelat sig i form igen. Playmakern Kristoffer Olsson som bidrog med unika kvalitéer. Succéstrikern Alexander Isak. Länkspelaren Robin Quaison.
AIK, överallt.
Någonstans är det ju en bekräftelse det också (gladast blev jag av Karlsson uttagning, ett slags medalj för lång och trogen tjänst – han kommer inte att göra så många landslagsmål), på att AIK lyckats med mycket av det som är svensk fotbolls utmaning här och nu: att kombinera defensiv kunskap med att hitta talanger från de ställen i Sverige där man fortfarande spelar fotboll när träningen är slut.
Nu spelar de i landslagströjan också, det är något att lära sig av.
Svenska herrlandslagets väg till EM 2020