Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Bank: Neymar frälsare när Jesus sviker

S:T PETERSBURG. De är inte utan brister, inte utan skavanker, men inget hindrar Brasilien från att tro på det här fortfarande.

Jesus sviker.

Men de har Neymar som frälser så länge.

En hård dag för hårda män.

Solen stekte Samara, och under ett och samma dygn zoomade kamerorna in två män som på olika sätt kommit att forma Mexikos hela fotbollshistoria. 

Av alla landslagsstjärnor som kommit och gått så är Rafael Márquez och Cuauhtémoc Blancotvå av de kanske tre (Hugo Sanchez är den tredje) som mer än några andra fångat Mexikos beundran och kärlek. 

Blanco, hårdingen från Tepito, uppfann sina egna fotbollstricks i VM och bar Mexikos anfall i tre VM – och har sedan dess gjort sensationell politisk karriär för socialkonservativa Encuentro Social. Márquez, försvarseleganten från Guadalajara, gör sitt femte VM – men är också uppsatt på USA:s s svarta lista, misstänkt för pengatvätt åt drogkarteller.

Två ledare – en väldigt speciell måndag.

Cuauhtémoc Blancohar precis valts till guvernör i drog- och våldsplågade delstaten Morelos, framröstad av medborgare som förlorat förtroendet för traditionella politiker. 

Förbannelsen

Hans gamle lagkamrat och trätobroder Rafa Márquez har precis blivit den förste spelare någonsin som varit lagkapten i fem raka VM.

Folket på hemmaplan hade väl hellre sett att Márquez vann än att Blanco gjorde det, just i dag, men motståndet var tuffare här.

Mexiko mötte titelfavoriterna Brasilien och sin egen, eviga ”maldición del quinto partido”, förbannelsen att ha gått till sex raka åttondelsfinaler i VM – bara för att förlora varenda en.

Den här gången testade de Brasilien.

Den smått geniförklarade förbundskaptenen Tite har ju stabiliserat Brasilien i eran efter Dunga, men hittills i VM har de haft svårt att få ihop allt. Och Mexiko började med att testa dem ordentligt, som Mexiko har för vana att göra när de möter Brasilien.

4-3-3, offensiv vänsterkant, extrem snabbhet framåt med Chucky Lozano och Carlos Vela, som både fick tempoövertag på Brasiliens ytterbacksvikarier (Filipe Luis och Fagner).

Rafa Márquez? Han stod mest och styrde i mitten, skulle det nickas så nickade han, skulle det täckas ytor så täckte han ytor.

Brasilien hade backar som kunde försvara, anfallare som kunde anfalla, men så länge som Mexiko tryckte på framåt hade de förtvivlat svårt att hitta en bro mellan lagdelarna.

Allt upp till Neymar igen

De hade ingen riktigt spelande ytterback, Coutinho tog inte tillräckligt ansvar, och de har ju fortfarande inte fått igång sin högerkant (Willian var hopplös igen).

Alltså var det upp till Neymar. Igen.

Det sägs ju att Brasilien gått vidare från sitt Neymardependência, det där Neymar-beroendet som präglade hemma-VM för fyra år sedan, men jag vet inte. Det var Neymar som lekte med Edson Álvarez och Hugo Ayala och lät dem komma in i matchen. Det var Neymar som provocerade fram det gula kort som högerbacken Álvarez absolut inte behövde.

Och sedan var det väl mest en väntan på att sprickan skulle bli stor nog för honom så att han kunde ta med sig sitt gäng och springa hela vägen till kvartsfinalerna.

Mexiko dominerade den här matchen i en kvart, de hängde med i en halvlek, och så tror jag att många lag kommer att ha det mot Brasilien i VM. 

Det är sedan det jobbiga börjar. När man inte orkar in i press, när man sjunker en smula, när man plötsligt står där på hälarna medan Coutinho har bollen och Neymar sätter fart bakom ryggen. 

Just i dag kom den där signifikanta situationen fem minuter in på andra halvlek, och den sa mycket om mycket. 

Jesus gör inte det som krävs

På hemmaplan i Brailien så har de ju, för att uttrycka det milt, inte enbart varit nöjda med Tite-favoriten Gabriel Jesus som anfallsspets. Visst, han arbetar ju på och så – men han gör ju inte den del av jobbet som alla brasilianare kräver av en nia: Han gör inte mål.

Efter gruppspelet konstaterade man att Brasilien för första gången på åtta VM-turneringar hade en toppanfallare som misslyckats med målskyttet i de första tre matcherna.

Och här kom alltså chansen. 50 minuter på klockan, Neymar klackar bollen till Willian och sätter fart i en bågrörelse. Willian stöter in i straffområdet och slår ett lågt, hårt inspel parallellt med mållinjen. Gabriel Jesus kastar sig fram men når inte bollen… men det gör Neymar. 

Jesus missar, Neymar frälser. Varsågod att trycka t-shirts.

Brasilien kontrollerade resten av matchen utan att förta sig, i slutsekunderna rullar Neymar till och med fram Firmino till öppet mål och 2–0. De får de finna sig i att fortsätta vara favoriter, med Casemiro som livförsäkring och Neymar som allt annat.

Mexiko får åka hem och lägga ytterligare ett VM till den där förbannelsen, medan Rafa Márquez summerar en landslagskarriär och funderar över framtiden.

Om inget annat funkar kan han alltid bli politiker.